— — — — — Jnrikes Myheter. Stockholm d. 9 Juni. Den 4 dennas inkom Conftitutions-UtfFottet till Rifs-Stånden med dess yttrande i anledning af de utaf Riksens Ständers Ctats-Utffott samt Frih. Anckarswärd, Casper Wijkman och Grefwe Horn tid efter annan anmälda anledningar till anmärkning mot Konungens Räds gifware 1825 i den få kallade Sfeppsbandelszaffåren. Detta yttrande år af följande lydelse: Tillftyrz kandet of Handels-transactionens uppdragande åt en enda Embetsman, tillika Konungens Rådgifware, med förbigående af Förwaltande Werket, bar föranlåtit Conftitutions-UtfFottet till den anmärkning, ens ligt 107:de S. Regerings-Formen, mot Föredraganden och Stats-Rådets i rådslagen härom deltagande Ledamödter, hwars grunder och omfattning Rikcts St. komma att närmare inhämta af det slutliga så kallade Decharge-Betånfande, fom Utskottet år beredt att ofördröjligen afgifwa. — Den anmårfnoingss anledning, att någon Jnstruktion för Herr General-Amiralen Grefwe Cederström, til efterrättelse wid afhandlingen, icke warit utfärdad, har Utstottet yttrat fig destomindre kunna godkänna, som en bestämd Jnstruktion werkeligen innchålles i Kongl. Maj:ts Herr General-Mmiralen officielt meddeldta Nådiga för reskrifter, och jemwäl i de gillade, Stats-Råds Protokollet bilagda, Normal-Kontrakten, Om, i tils lämpningen några afwikelser härifrån blifwit försporda, måste sådant falla, icke Rådgifwarne, men werkställaren till last; och detta åter har Utskottet ansett ligga utom gränsen för Conftitutions-UtfFotz tets bedömande. Hwad sedan angår den, under åberopande af 77 I. R. F., framställda erinran mot Örlogsskeppens försäljning utom Riksens St. medwerkan, få enär berörde Y. endast handlar om ros nans Fastigheter, och intet Grundlagsrum betager Konungen dispositionsrätten öfwer Statens lösa Egenz dom, hwilken följaktligen syntes kunna, lika med Statsmedlen, anwändas, då det nemligen ej sker an: norlunda än stadgadt blifwit, har Utskottet förmält fig sakna skäl att anmårfnings-motionen gilla, helst förswarswerkets, af Konungen beroende, ändamålsenliga anordning, bland annat fordrar, att ett sämre wapen må obehindradt utbytas mot ett bättre, med dertill, genom det förras afyttrande, munnen tillgång. — Frågan, huruwida Stats-Rådets Ledamöter i rådflagen om Skeppsförsäljningen, hwilken in: nebär ett allmänt mått och steg, iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, har Utstottet stiljt i twenne des lar. Tillstyrkandet af förra bandels-transactionen, onefligen utförd efter den princip, att frrigsskepp, dfwer 25 är gamla, borde försäljas, och medlen disponeras till nybyggnad af örlogsfartyg, har, efter Utskottets öfwertygelse, warit instämmande med Rikets gagn och sålunda ej lemnat rum för någon anmärkning. Deremot har wid sednare föpskutet förekommit, att med fränträdande af principen, ett förbygdt eller nytt linjeskepp och en fullkomligt god fregatt blifwit flottan afhända, på förnämligast