tes med is af en half till en tums tjocklek. Dignande under denna tyngd och jagade af följande bar gens wäder och storm, ligga grenarne på marken, såsom de woro llipta. Stora stöplar hafwa affal: lit. Narken war som glas. Hwarje halmpipa, fom war ute i luften, war tumstjock. AÅtt föra på isskorpan fårade hästens ben. — Mest ålderstigna personer försäkra att de wäl minnas många swåra wintrar, men icke någon så jemt ihållande med yrwäder och så långsam som denne. Foderbristen är obeskriflig; det säges att österut kreaturen deraf dd. — Spannemål efterfrågas mycket, men mot fkredit; by penningar finnas ide. — Man bar förut warit Brungen att deraf sälja hwad man kunde till fratter och wed; nu bar man fått gifwa resten åt kreaturen. Snart måste brödfödan köpas. — — Fu sendetals foglar finnas döda af swält ech köld. Stararne, som wid husen i de för dem uthängda så kallade holkarne bruka bo och lägga ägg, hafwa i är kommit för bittida, och många af dem hafwa frusit till döds. —