2——— Tidningen Stockholms Posten för den 10 innewarande Januari innehåller följande insånda artikel: Till utgifwaren af Stocdholms-Poften! — IF Tit. Blad N:o 276 för fifförflutna år finnes en artikel införd, rå: rande Fikenska arfsfragan, hwari yttras den önskan, att, till mår domaremakts heder, denna twist måtte i ordentlig wäg få afdömas i sista instancen, och icke genom någon förlikning undanryckas dess skarpsynthet och integritet, helst som rättegången föres emellan, å ena sidan fattiga och föga betydande råttssökande, samt å den andra en bland landets rikaste per: soner. Denna önskan har nu blifwit uppfolld, emedan målet under ten 19 December blifwit definitift afgjort i Konun: gens högsta domstol, fom ide allenast i allo faststålt Hof-Råttens dom, utan afwen fällt käranderne till 166 R:dr 32 5. biter, Konungens ensak, samt att crsdtta swaranden dess rättegångskostnad med 60 R:dr. Sör flere an insändaren torde det synas förlåtligt, att ytterligare tillägga den önskan, det allmanheten måtte få mee ta hwilka af de Herrar och mån, fom dömma i Konungens namn deltagit i betta beslut, ide för domarenas egen fruld, hwika böra wara vophösda öfwer häde beröm och tadel, men för allmanhetens tillfredsställelse. Hon skall nemligen i dens na dom finna en auktoritet för afgörandet af flera wigtiga rättsfrågor, emedan Konungens högsta domstol ite allenast de facto oåterkalleligen afgör medborgarens rått, utan äfwen, såsom supponerad att innehålla quintesensen af den lagkunskap, upplysning och rattskänsla fom finnes blond landets domarecforps, wid fina utslag bör anses fästa en moralisk garanti, att de dro i alt enliga bade med lagens bokstaf och med deg anda. Wal more, om derjemte någon wille åtaga fig den må dan att upolosa pybliken, och äfwen de klagande, på hwad rättsgrund hwarje deras begdran ölifwt afslagen; hwarföre det äskade rittneföryåäret netats tem, hwarfsre det orkade framwisandet i driginal af det ifrågawarande testasnertei samt af de bref, fom skalle kesrka Kommerfe Rådet Filkens slagtskap med den aslidne Plantage-egaren Fileen, wägrats o. s. w. Då bet icke är ten gröfsta brottsling betagit att framskaffa alla de bewis, fom funna bidraga till mildring i straffet, måfte det naturligtwis wara intressant att weta af hwad skäl det förmenas en tttsök ande, hwars hela walfärd det gåller, att få producera ola de grunder hwarpå han stöder fina anspråk, eller åtminstone att erhålla full wisshet, att bon ej, enligt Lagen, eger några sådana. Det dr alltid wigtigt att weta, men i synnerbet dr det få i en fråga af denna betydenhet, och fom icke allenast ådragit fig den allmannaste uppmårffamhet inom fäderneslandet, utan afwen påkallat den i andra länder. — VAN BO SÖ VY—A