motion i ett Christeligt land. Han hade mwisserligen önskat, att motionären återkallat hela sitt för: flag. Talaren ansåg olämpligt att måta Helgedagarnes wärde efter skeppund stångjern. Detta grån: sade till det löjliga. Man kunde på samma sätt leda fig till en undersökning om hwad som skulle ber sparas om folket uppbirde att fnufa. Grefwe Anton Gyldenstolpe afgaf följande yttrande: ESambålleordningens bestånd berodde af folkets gudsfruktan och derpå grundade sedlighet: ju friare denna samhällsordning och de lagar af hwilka den är ämnad att sammanhållas; ju nödwändigare bewarandet af denna gudsfruktan. Deraf följde omedelbart, att alla Styrelser och särdeles de få kallade constitutionella mäste beflita fig, att hos de dem underlydande folk, ej blott bewara, utan äfwen om möjligt föröka en fann religiofitet. Den religicusa barnaunderwisningen och den offentliga gudstjensten, hwilken wore en fortsättning och ut weckling of denno underwisning, mäste derfsre noggrannt wårdas, och alla de förändringar, fom deri wilja göras, moget pröfwas, i synnerhet om de rörde stadganderne för den allmänna gudstjensten. Desse stadganden äro i Grefwens tycke hufwudsakligen af twenne slag: antingen sådana, som utgått ifrån och grunda sig på sjelfwa den lära, man bekänner, eller ock sådana som genom uråldrig häfd äro, om cj lika heliga, åtminstone ofta lika rotfästade och lika ansedde hos massan af nationen. J de forra kunde ingen rubbning eller förändring utan wåda äga rum, emedan genom förminskandet eller borttagandet af de synbara och materiella beständsdelarne af Gudalärans dyrkande och helighållande, man i ech med detsamma förjwagade och utplånade de osvnliga och i hjertat inneboende, hwilka, för att blifwa lefwande och friska nödwändigt måfte äga tillfälle, att understundom inhämta en andelig nå: ring. Hwarje wis lagstiftning måste således wara angelägen om bibehållandet af dessa stadganden, och det enda fom derifrån utan fara kunde borttagas wore de menfkliga tillsatser, fom deri möjligen insmygt sig och någon gång kunde göra sjelfwa det heligas wård anstötlig. — J det sednare slaget åter — eller de häfdwunna, — kunde efter dessa snarare af Christna läran erhålla ån åt densamma gifwa något frid, förändringar och förminskningar tillwägabringas: dock ansäg Grefwen, att man hwarten borde föreslå eller införa några sådana, få långe ej dessa stadganden, genom deras olämplighet, stodo i uppenbar strid med upplysningen och det allmänna tänkesättet, äfwensom Grefwen önskade, att man, mid bedömmandet of denna strid ej alltför mycket inblandade några materiella interessen, eller sökte hämta bewis för denna strid af en och annan cordning, fom genom missbruk kunnat uppfomma. (Fortsättes.) — —