af enahanda art fom denna, och pa IF Talmannens proposition ansags A i ämnet slutad. — Plenum hos Bondeständet den I dennas war ä Ån kanske någet annat under denna Riksdag. I anledning af ett memorial, fom Anders Danielsson uppläste, bestet Etandet, för fin del, att begära ett särskilt Utskott, för att i ett sammanhang handlägga alla de wid denna Riksdag gjorda metioner angående förändring i Grundskatten, samt Rufthålle: och Reteringe skyldigheterna, och att undersöka, huruwida de åtgärder, hwilka till winnande af all jords lika bestatcning c blifwit föreflag: ne, lämpeligen må funna werkställas, eller om andra utwägar för detta wigtiga ändamål bira midtagas; och frulle de öfrige Riks-Stånden, genom en Deputation, under anförande af Anders Danielsson, inbjudas att häruti deltaga. Protocoll häröfwer blef genast jusieradt. Äfwen bifel Stäåndet Anders Danielssons förslag, dels att Stats-Utffottet måtte åläggas inom 14 dagar afgifwa förslag till Etatsreglering, fom blott upptager de anslagssum mor, hwilka wid fista Rikedag under de serskildta titlarne bewiljades, hwilket förslag äfwen skulle innefatta summan af den Statsbrist, som kommer att genom allmån Bewillning fyllas, samt att ofördräjligen inkomma med de öfrige med EStati-Regleringen gemenskap egande ämnen, äfwensom afgifwa ett inkomftbetänkande, fom upptager de å hwarje inkomfititel för hwarje år sedan sista Riksdag uppkomna äifwerftott; dels att Bewillninge-utskottet matte anmodas att inom 3 weckor inkomma med grunderna för allmän Bewillningsfördelning samt för Tull och öfrige bewillningars utgårande, hwilket beslut de äfriga Rife-Eänden äfwen skulle genom samma Deputation inbjudas att biträda. — Hof-Kanfteren aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga propositioner om eStraffelag för Negerhandeln och delaktighet deruti, samt om ny Stångfel-förortning. Ett af Hans Jansson, från Elfsborgs Lån, emot Friherre Ankarswärds motion om Förswarswerket riktadt memor rial gaf anledning till en liflig diskussion, dernti de talande, på olifa stäl, ogillade Friherrens fir flag. J öfrigt lästes några Utffotts-betånfanden, hwiuka lades på bordet. Dels för att efterkomma flera aktmngswärda personers derom gjorda anhållan, och dela emedan wi tro oss dermed bereda wåra Låfare en intressant läsning, införa wi hår nedanstående, ur Ritgdags-Tidningen hämtade, underrättelser från Ridderskapet och Adelns plenum d. 19 siftl. December. Grefwe Hamiltons, Jacob, motion om indragning af wissa Feolgedagar och deras firande i frållet på Söndag, föranledde wid remissen deraf en af de häftigaste debatter, fom ännu förefallit på Middarhuset och hwilket gaf någon anledning att säga, det Grefwen i motsatts af motionens fyftning, tillwägabragt tvenne Längfredagar i stället för en. Motionåren anförde och beswarade först sjelf några inkast, dem han ansåg funna göras och hwilka widskeppelsens pensel tecknat. Han afstod likwäl från förslaget om Långfredagens firande å annan dag. Geefwe Posse, Arwid, bestred motienen i hela dess widd. Det worc bäst att först tillse, det söcknedagarne wäl anwändas, innan man satte Szelgedagarnes indragning i fråga. Religiositeten war ej för stor i landet; och det wore mindre lämpligt, att Representanterne framburo till Thronen önskningar, fom ide öfwerensstämde med de religieusa tånkefått, fom funnos. Förenande fig med Grefwe Posse, förklarade H. E. Grefwe De la Gardie fin ön: stan, att motionären utsträckt återtagandet af sin motion längre, än han nyss förut gjort. Grefwe Hamilton anmärkte att den Heliga Skrift stadgar, att man skall arbeta fex och hwila först den sjunde dagen. Grefwe Frölich förmodade fig äga lika stor religiositet, fom Grefwe Posse; men önfkade dock, att Annandagarne småningom måtte inskränkas. Ju mindre den lofliga werksamheten blef afbruten, destomera wann folket i moralitet och religiositet. Heldedagarne tillbragtes ej alltid och allestädes till religiösa öfningar. Deremot önskade Talaren bibehällandet af Christi Him melsfärdsdag, hwilken defur tom på flera ställen wore en folkfest. Herr von Hartmansdorff bade ei wäntat fia få höra en sådan