yttrande, men wille nu upplysa, att han icke srurtade hwarten sor thek, Ådelict: Utå VRT lUÅ .m ehuru han hwarken på skämt eller allwar, dragit någon wärja, skulle han dock till bewis derpå, om det gäller fäderneslandets förswar, ställa sig midt ibland de stridande, och utan skonsmål uppoffra fi sta blodsdroppan m. m. Hr v. Troil, H:r C. Uggla, H:r Gr. Platen, H:r v. Hartmansdorff och H:r Stjerngranat yttrade fig också något i denna sak och H:r Nordenfalck lofwade att framdekes ans föra fina tankar, äfwensom H:r Gr. Brahe att beswara de mot honom gjorda inkasten. Ändtligen rer mitterades alltsammans till Stats-Utskottet. Eftermiddagens plenum samma dag upptogs också egentligen af ett ämne, utom remissfrågan i afseende på H:r af Sillens motion om all jords lika beskattning, och Her Frih. J. Cederströms dito om grunderna för ett nytt Statshushållningssystem. H:r Riben yttrade fig widlöftigt om omerkfråll: barheten af H:r Frih. Cederströms märkwärdiga förslag till ett splitter nytt Statshushållningssystem, fom i grunden skulle omskapa Sweriges alla nuwarande förhållanden, utan säkerhet att de nya kunde ersätta, mindre öfwerträffa dem; hwadan han trodde bäst wara att hålla sig till det man känner, och ide fika efter det man icke känner; ansåg derföre tillsättandet af ett särskilt Utskott utan allt ändamål. Herr Frih. Cederström förswarade sitt förslag med mycken ihärdighet, sökte ådaga: lägga dess werkställbarhet och nyttan deraf, fade att Presterskapet förklarat fig mycket gerna wilja ingå på den deri föreflagna tönerföråndringen, och twiflade ingalunda. att alla korporationer skulle göra detsamma, allenast de öfwertygade fig om systemets fördelar, förmenande att de konstitutionella Stats formerna i deras fullkomlighet intet annat äro, ån Republiker, med monarkiskt öfwerhufwud m. m., dfwerlemnande till Ståndets behag, hwart det wille remittera detta wigtiga ämne, och huru det wille ändamålsenligast behandka detsamma. Clutligen remitterades frågan till Stats, Banko-, Bewillningesamt Allmänna Befwårsz och Efonomi-Utffottens handläggning. — Derefter föredrogs H:r W. Thams anmärkningar i afseende på regleringen af Styrelfesmwerken, hwaremot H:r Gr. Frölich anförde ffrift: ligen ett lika skarpt fom widlöftigt förswar af Ministerialstyrelsens fördelar i ett konstit. samhälle frams för de kollegiala formerna, hwilkas bibehållande och nytta H:r Tham yrkat; uppdrog derjemte med lifligare färgor en teckning af den förflutna och närwarande tidens tilldragelser så wäl utom som inom oss, framställande Follegialswåfendets långsamhet och oduglighet, och ministerialstyrelsens raska, enhet och kraft förenande fördelar m. m. H:r Danckwardt m. fl. förswarade nyttan och nödwändigheten af Etyrekfeswerfens påbörjade reform, ådagalade att inga juridiska oredor derigenom hwarken wore åftade komna eller någonsin kunna blifwa följder deraf. H:r Frih. L. Boye hyste den tanke, att en Mini fter-fiyrelfe år ett halft enwälde, hwilket han, om också ensam, alltid skall strida emot. Motionären, H:r Tham, förswarade kraftigt fina grundsatser om en Kolegial-ftyrelfes fördelar framför hwarje Mi nifterftyrelfe i Regentens namn, hwilken fenare han ite fan och aldrig skall älska; de partier och den oppofition fom deraf födas, hatar han lika mycket, emedan ban ide hör och aldrig Fan höra till annat parti ån fäderneslandets, och till ingen annan oppofition ån opposition mot allt ondt, allt orått, det må härröra från folkyran eller maktens förwillelser, äfwensom mot allt smickrande af beggedera m. m. Omsider bewiljades remiss af detta ämne till Allmänna Befwårss och Efonomi-Utffottet. . Helsingborg. under förflutna året äro uti Stadsförsamlingen födde 87 barn, 47 man: kön och 40 qwinkön, af hwilka 14 woro oäkta, 5 mankön och 9 qwinkön. 54 personer bafiwa aftidit, 27 mankön och 27 qwinkön; således 33 flera födde ån döde. 18 par hafwa ingått äktenskap. — Uti Landtförsamlingen äro födde 42 barn, 22 mankön och 20 qwinkön, af hwilka 5 woro oäkta, 2 — mankön och 3 qwinkön. 20 personer hafwa aflidit, 7 mankön och 13 qwinkön; således 22 flera TDND 04 2