— J eftermiddagens plenum hos Ridderskapet och Adeln d. 28 Now. gjordes följande motioner: af Ö:r af Ubr om anslag til Bergsskolan i Fahlun; af Hir G. Montgomery, om beskattning på Brännwin af H:r Grundelstjerna om antagande of wissa nya Lagförslag i Lags Kommitisens projekt; af Å:r G. Hjerta, om nytt mynt, PrimwatsBanfer eller ändring af nus warande BanfsInrättningen m. m.; of H:r Hallencreutz om en minnessten öfwer Gustaf Adolf wid Lägen, bwilfen motion understöddes af H:r Bernhard Rosenblad; af H:r Friherre C. H. Änkarswärd, att StatssUtftottet måtte anmodas att uppgifwa ywari de fem millioner öfwerskottsmedel bestå, fem omtlas i talet från Thronen; af Gir Reuterswärd, om rättelse i wederbhåfrighetgsbemwifens godtyckliga taxering. Hr Rosenqwist af Akershult uppläste ett memo rial mor Lurs och högfårogandan, och föreflog alt afskaffa karakterer eler att beskatta dem med hälften af Fullmaktens lösen. — RDeidd. och Adelns plenum i går upptogs förnämligast af remisser till wederbörliga Utskott utaf de d. 28 Now. till Riks-Stånden aflemnade Kongl. Propositioner, jemte en gans ffa intressant discussion i Financerna, med anledning af remissen utaf Hir Hjertas motioner om PrimwatzBanker och ny BinkosOrdning, Wid remissen af den Kongl. Propositionen med Föra flag till en ny Förordning om P reftmwa l, angaf H:r P. GO. Cederfhjdld ett annat förslag i enahanda hänseende, enligt bwilket Prestwal hädanefter borde ske med slutena sedlar. — Herr E. v. Begesach wäckte motion om ett anslag af 10,000 Rdr Hamb. Brko årligen till Stipendier åt 15 Öfficerare, för att bewista utländska krig. Slutligen upplästes och lades på bordet ett widlöftigt, högst intressant anförande af Friherre C. H. Ankarswärd, angående Smes riges förswarsanstalter, enligt hwilket sjöförswaret nu mera för Swerige år olämpligt, i anfes ende till bristande förmåga att åstadkomma något werkligt; att anfslagen för sjöförswaret i följd väraf, böra minskas till hwad fom erfordras för underbållet af ett inskränktare Marins etablissement, mer i affeende på handelns befråmjande, ån på Rikets förswar; att Swerige på fadar ett med mogen öfwerläggning uppfattat be fäåftningsfyftem, fåfom enda utmwås gen att jemna landets underlägsna krafter till någon lofwande förmåga af förswar för wår fjelfständighet; att en gränsfästning mot Åland tid något skodd för hufwudstaden borde anligs gas, och Wanäs fiftningsbyggnad, såsom mindre angelägen, inställas; att NationalsBewårins gen borde utan Statens betungande tid beklädnad formad, medelst en allmän antagen nationalsb:wåringadrågt ; att bildningen till militärisk tjenstbarhet borde, likaledes utan Statens bekosinad, ingå uti folkunderwisningen I almänhet til och med 18:de året, och derifrån t. o. m. 203de året åskadkommas genom Sindageserercifer, samt sedermera genom 12 dagars Årliga erers cicemöten i mån af Statswerkets tillgångar; att målskjutningar borde införas såsom Folklek och vremiesutdelningar derwid ega rum, somt slutligen att landets förswarsplan borde wara allmänt känd, för att kunna wara allmänt hyllad, och att detta wore enda willkoret för styrka och fastbet uti en sådan plan. UU ————— — —ä—ä— ——