med Fattigförsörjningsanstalten här i staden, witsordar de ål Hert Stadstabdren Yeetöner VALE om lemnade uppgifter, hwilka i allo grunda sig på authentika Dokumenter: ö J anledning af den smädeskrift, fom fått inflyta i R:r 78 af Tidningen Nyare SHelfings borg8sPoften, och hwilken innehåller en hop wrängda och osanna framställningar til Allmänhetens förwillande så wäl i afseende på den besynnerliga Rättegång om denna Stadens Fattigmedel, som det här sist hålna Riksdagsmannawal, får undertecknad, efter uppmaning dertill af Redaftös ren för SHelfingborgssPolten och på det ide af NÅGON, hwars omdöme bör wärderas, tystnad må anses såsom ett bestyrkande af de osanna uppgifterna, lemna följande upplysningar: Från urminnestider har här i Staden warit ansatt och aflönt en så kallad Fattigwårdss föreståndare eller HospitalesSyfloman, hwilken uppburit od förwaltat alla Fattigmedlen samt för denna förwaltning wisat reda inför Magistraten oh Kyrko Rådet. Desse authoriteter hafs wa alltså aldrig uppburit eller omhänderbaft större eller mindre del of fattigmedlen och frå färs sedes icke heller i någon redowisningsskyldighet derföre. Enligt Kongl, Brefwet ds 22 Augustl 1808 böra endast räkenskaperne för Hospitalets fonder och inkomster, men ej de för Stadens ens: fike fattigmedel, in sändas tid Landahöfdinges och BiffoppesEmbetet ; men efter sista Kyrfos berdeombvtet hår i Sta: en blefwo alla räkenskaperne för de sednare åren, i anledning af Herr Prosten Hallbecks anmälan, infordrade tid Landsböfdinges och Bifforps Embetet, famt derefter utstälde til revision af SHåradfProften, Kronofogden och Häradsskrifwaren här i orten, hwilka derwid gjorde åtskilliga anmärkningar, hwaröfwer jag uti infordrad förklaring yttrade hufmwuds sakligen: att jag ansåg desse Revisor er obehörige att granska räkenskaper, öfwer hwilka endast Stadens Authoriteter, enligt Städernes priwilegier, hafwa granskningsrätt; och blef, i anteds ning häraf, målet från gandetöfringe: och BiftoppsEmbetet såsom twistigt hänwist til Domstol, der fråga endast wäcktes om Förklaring öfwer anmärkningarne. Att denna procedure ide af Swaranderne antogs för den lagligen råtta bör wäl ej anses underligt. Att swara inför okes börigt forum eller afgifwa redowisning Inför dem, fom ej hafwa rätt att en sådan affordra, blir altid en olaglighet, fom slutligen måste ogillas. Målet hwilar nu, men ide af den grund smädeskriften uppgifwer, utan derföre, att wid Kämnerskålätten våstående blifwit gjordt, men afslagits om inkollande af de personer, hwilka warit ledamöter i Kyrfos Rådet under den tid hwilken anmärkningarne gälla, och öfwer hwilket afslag beswär anförts i Kongl. Hof: Råts ten, — Sådant är detta målets gång; hwarjemte jag får anmärka: att, enligt Protokollet d. 22 Dec 1824, har jag inför Magistraten och Kyrko Rådet welat aflemna alla kontante Fattigs medlen, hwilfa mig återstäldes genast med det utlåtande, att de hos mig säkrast wårdades; att mid samma till älle Herr Lagmannen od Riddaren Ståhle yrkade, det härwarande gamla och förfalna Hossitalskyrfan, fom länge stått utan all nytta, borde för desse medel iståndsättas fill fattigas berbergerande, men detta bestriddes af Herr Prosten Halbeck och blef derföre icke af; samt slutligen, att, hwad angår anmärkningarnes belopp 1400 R:dlr Banko, förhbållans det dermed år sådant i hufwudsaken, att anmärkningsförfattarne våstått, det jag borde ersätta ränta för hwarje års i räkenskaperne upptagne kontanta behållning, af hwilken anmärkning jag föranlåtits att d. 18 Februari 1827 instämma til KämneresRårten I gemenskap med hufmwuds målet de personer, hwilka, i antedning af underlåtne räntebetalningar til fattigwården hos fig innehaf de såsom kontant behållning i Räkenstaperna upptagne medel, och hwilka personer fås ledes, men ide jag, böra erlägga de anmärkte räntorna, om sådane funna ifrågakomma. — Hwad jag nu uppgifwit år grundadt på laglige handlingar, och den det fan, wederlägge det på annat fått, ån under en anonym smädares mask. Hwad åter angår reflexionerne öfwer Rifsdagsmannawalet, få får jag upvlysa, att af de här i fladen warande 442 Hålltal tilböra 33 och ett halft Enkor oh Sterbhus fom ej få rösta, och 16 och ett halft sådane Perfoner, fom af andra laglige orsaker sakna rösträttigbet, samt att således återstå 392 röstberättigade Hålltal, bwaraf innehafwarne fil 217 woro wid sista Riksdagsmannawalet tillstädes, och af desse, efter hwad wid voteringssedlarnes öppnande bes fanns, röstade 42 personer på Herr Lagmannen oh Riddaren Ståhle, 17 för förening med ans nan Stad, 8 för förening med Chrisllanstad, en på Herr Häradshöfding Öhrn och en på Hans delsman dAubigne. Jag fule alltför mycket miffånna denna Stadens redlige och upvlvste inwånares täns