—— ——— — — —— vo ——— A —NGm Märkbara följder af den stigande upplysningen. (Slut från N:r 60.) Då, enligt nu gällande Lag, alla mämndemännen i Håradds och LagmandssRått böra wara af lika tanka, om de skola funna ofwerrösta Ordföranden, få bör man ej wänta, att en sådan öfwerröstning ofta fan komma i fråga, emedan bland få många oftast någon finnes, fom år nog enfaldig att tro, det Häradshöfdingen eller Lagmannen skäligen fan supponeras hafwa större förmåga än en rå bonde att inse det lagligen rätta i saken; men exempel saknas dock icke. Jnnewarande år wid ett urtima LagmanssTing i Malmöhus-Lån öfwerröstades Ordinarie Lags mannen i 2:ne mål af Nämnden. Det ena målet rörer några bonders arbetåifyldighet till Bos stället Månstorp och det andra angid öfwerlåtelse af besittningsrätten till ett menfalshemman., J begge målen upphäfdes Härade Rätternes Beslut. Då en gång Kongl. Hof Råtten hunnit af göra desse mål skola wi redowisa för den söljd desse öfwerröstningar medfört för den ene eller andre; nu wilja wi blott anföra såsom prof på de wälwise Domarenas liberala tänfesätt, att de i sistnämnde målet förklarade, det Utslaget genast skulle gå i werkställighet antingen wad ders emot erlades eller ej. Detta är rakt stridande emot beskrifwen lag; men det wore också orimligt att fordra, det Nämnden skall fänna alla sådane småsaker. Då de wisat så mycken raskbet i hufwudsaken bör man ursäkta, om de antingen ide känna eller ock sätta fig öfwer formalis teter. De hafwa troligen ide eller utom Rätten haft någon att rådfråga, fom förtjent deras förtroende, ty annars hade wäl denne, om han ide welat wisa sig alltför okunnig och samwetslös, upplyst dem om lagens föreskrift i denna del. Skäligen böra de dock ej, ehuru Utse slaget redan på deras ord wunnit werkställighet, straffas, om de också dömt rafande I bufwuds saken, ty de hafwa iu wisat nit i tjensten och detta måste wäl wara tillräckligt att öfwerskyla