Men ife blott att ingen enda röst höjde fig emot Grefwe De la Gardies framställning om Representationsreformen: den emottogs twärtom af ganska många med högt bifall. Baron Corfitz Ludw. Staelvon Holstein, fom sedermera förwärfwat sig ett namn i Ridderskapets och Adelns Annaler, begärde till och med att Grefwe De la Garvries diktamen måtte genom en formlig deputation meddelas de andra Stånden; och H. E. Gefwe Rut h, som äfwen wid Riksdagens början yrkat Representationsreformen, förflarade sig ej llenast fulls komligen instämma i hwad Grefwe De la Gardie yttrat; utan han beklogade till od med att formerna hindrade Ridderskapet oh Adeln att genast bifalla detsamma. J afseende på den bes gårda fommunifationen med de andra Stånden, hwilken of några blifiwit bestriod såsom omansz lig, pttrade nuwarande NiddarhuszSetreteraren, RewifionåsSefreteraren, O. J. Lagerhei m, fig fom följer: Sedan få många wärda Ledamöter redan gillat de grundsatser Grefwe De la Gardie yttrat, är det wisserligen öfwerflödigt att jag förklarar, det äfwen jag, för min del, instämmer deruti. Hwad äter kommunikation af H:r Grefwens diktamen med de andra Stånden beträffar, finner jag ej att, ehuru det blifwit begärdt på Bordet, någonting fan bhins dra den, når detfamma få allmänt wunnit Ridderskapets och As delns bifall (Fortsättes.) — ä —— e— 8 —