af hwilka det skulle funna önska fortfarandet af fin priwileglerade Ståndsrepresentation, fortfar ban widare.... I. så thå På Riddarhuset finnas wisserligen långt mera betydande enskilta intressen e mot en ån damåleenlig reform eller för det närwarande Representationssättets bestånd än inom Böorgar reslåndet; hwarföre det, för att förswaga dessa intressens inflytelse, utan twifwel och blir Nö: digt att ywar och en Representant, fom wertligen och allwarligt will reform, oc ej blott talar derom, öppet afslöjar dessa intressen. Men alla fall: ehuru betydliga dessa enskilta intressen än må wara, få funna de dock ej presumeras till den grad mäktiga och werkande på den stora plus raliteten af Ridderskapets och Adelns Medlemmar, att de på något sätt stulle förmå göra frås gans utgång på Riddarhuset twifwelaktig. Och i hwilken dager skulle wäl dessutom Ridderfras pet oc Ådeln, fom likwäl kallar fig det första Ståndet, framstå inför Nationen, inför hela Cus ropa, inför samtid och efterwerld, om, emot förmodan, just på Niddarhuset, just hos det första Sltåndet, Nepresentationsreformen skulle råna ett oöfwerwinnerligt motstånd, under det fans hända, och efter al sannolikbet, frågan med wälwilja omfattades af de tre Otrelsesiånden? J hwilket ljus skulle ett sådant motständ wisa de nu warande Medlemmarne af detta Stånd och andan inom Ståndet, när man erinrar sig, att det just war Ridderskapet och Adelns Ledas möter af Konstitutionsutskottet år 1809, som stedo i spetsen för yrkandet på MReprefentarionss reform, och att deras ineer och grundsatser i denna fråga då af hela Ståndet gilla des och des lades; ja, äfwen af dem fom i andra hänseenden woro nämnde Ledamdters motståndare. Si fom bewis på den dåwarande andan, de då rådande grundsatserna inom Ståndet, funna wi åberopa ej bloit Konstitutions-Utskottets i Mars 1810 afgifna Betänkante i Reprecs sentationsfrågan, samt H:rr Silverstolpes, Stockenströms, Ad. G. Mörners, m. fl:s yttranden i utskottet, hwilka utförligt blifwit upptagne i Argus den Tredje, förra årgången, Utan mi: dare: då numera H. Excellens Grefwe Jac De la Gardie i Januari månad år 1810, i sammanhang med fin motion om all jords llia beskattning och afsägelse af alla Ståndspri: wilegier — den priwilegierade Representationsrätten deruti äfwen inbegipen — äfwen yrkade en ny representation, mera enlig med tidebwarfwets upplyår ning, med hwarje Medborgaresrätt och det Allmännas båtnad x);: få förklarade fig ingen emot detta yrkande i hwad det rörde Neprefentationsfödrs ändringen ehuruwäl en skiljaktig mening af åtskilliga yttrades i afseende på frägorna om ad jords lika beskattning och afsägelsen af wissa näringspriwilegier; hwilka frågor dessa Les damöter ansågo ej böra eler funna behandlas i sammanhang med Representationsfrågan; Äfs wensom te, i afseende härpå dissiderande, yrkade att ej sistnämnda fråga skulle företagas til afgörande förrän derpå följande Riksdag I, då det deremot tycktes följa såsom slutsats af Grefwe De la Gardies framställning att Representationsreformen ännu wid samma Nlksdag skulle inforas.