uti Filfenffa Arfstwisten förlorande, utan äfwen ålagt dem att betala deras Weder Parter Dons lösen i Hof NRåtten, samt slutligen fällt Pretendenternes Ombud att böta 16 R:dlr 32 5. för det förgripliga i Råttegångens anstädlande och utförande. Målet kommer att i manlig ordning unders stälas Kongl. Majais Nådiga pröfning i Def Högsta Domstol, och man bör ide ett ögondlick twifla, att ju Pretendenterne, wid en Domstol, som äfwen om Konungen ej Sjelf Nådigst skulle deltaga i beslutet, likwäl kommer att döma i Konungens Höga Namn, fola möta ett bättre öde och wederfaras den rättwisa, hwilken de redan få långe sökt. Man inställer således för närwarande alla reflexioner; men då nära ellofwa månader förflutit, ifrån det målet fil Hof-Råtten inkom, fafs nar man mål ide skäl för den fråga: Hwarföre blefwo ide af desse ellofwa månader, de åtta må nader, hwilka nu i det minsta utgjort målets ligges oM hwilotid i Hof: Rätten, med mera skäl förun: nade Ptetendenterne, såsom äsladt råderum för de af dem, få inom fom utom Riket, ja i sjelfwa bufwudstaden begärdte och endast med Hof Näåttens bifall möjeli ga wittnesdr: bör, ån att denna länga mellantid nu få alldeles utan ändomåt fått gå förlorad? Wid hwilket swar härå fom helst, blir man wål i ala möjliga fall ense derom, att såsom säkert antaga, det Hmars fen Domare eller saken kommit att lida genom det ytterligare hittils oupphörligt tillbakahådne ljus, hwilket uten någons sörnärmande, i anseende till tiden, kunnat befrämjas. — Efter der Arf8-Pretendenterne uti framlidne Stats Rådet m. m. Grefwe Wiesens bo bewakat deras på laglig atfsrätt efter aflidne PlantagesÅgaren Jonas Fisen grundade fordran, hafwa Grefwe Wirfens arfs wingar fedt fia föranlåtne, att hos Swea Hos Rätt söka ett dem äfwen bewiljadt uppskof med bor uppteckningens afslutande och inlemnande. Man känner således ännu icke bucu ifrågawarande ans språk blifwit mött och behandlat. , (Ur Maliub Tidning.) — DEER — L 3 RR a RRD