Article Image
——— — —sekeksktrrefieffäR: rrtttct—xckw n—8— Några ord öfwer de wid Kommitteen i Öfwerbyggnadsfrågan uppgifne punkter. (Jnsändt. Emot det konstruerade projekt i Skånska Öfwerbyggnadsfrågan, som, efter hwad fn nyliz gen inhämtat af en förklaring i Lunds Weckoblad, blifwit uppsatt af Prosten Broome och efter forgs fånig granskning af Prostarne Ahnfelt, Cavallin oh Roos samt Adjunkterne Broome, Ekelund och G. A. Möler m. fl. kommuniserades med flere medlemmar of Skånes Presterskap, och fom ehus ru utan namn och rekommendation tillwann sig, hwar det blef producerudt, ett allmänt bifad, — emot detta projekt har nyligen bland andra lösa anmärkningar, som för fin oskadlighet må passera tills widare, äfwen den blifwit gjord, att det ur flere i frågan afgifne utlåtanden utträngt granflnin: gen of de wid Kommittsen uppgifna punkter. Att punkterna ide uthärdat granskningen, ligger emeds lertid skäligen tydligt i sjelywa producerandet of ett projekt, fom har ingen punkt gemensamt med dem; — ty meningen med anmärkningen må dock wäl icke wara att insinuera, det ingen granskning blifwit anstäld. Åit åter granskningen ide influtit i utlåtandet, har wisserligen icke tillräcklig grund i den gamla erfarenheten: att sanningen icke lättare förloras än genom disputerande; den ligger ders til i denna sak altsör klar för bwar od en, fom fan och will tänka. Desto fannolifare år det, ait grannlagenbeten mot de embetsbröder, fom uppsatt punkterna, haft en betydligare andel deruti, att man gått stillatigande öfwer dem, Men i ana fall kunde det, då Kommittsen ide behagat uppgifwa sina skäl till punkternas antagande, så mycket mindre wara af nöden att andraga några för deras förkastande, som man kanske skulle kunnat anföra hwarjehanda emot dem, utan att ändå träffa de mwerfflåbara? grunder, på hwilka de må wara bygda. Allt det wåsendtliga, fom skulle motivera en ändring i förordningen, talar dessutom få starkt emot Kommitteens punkter, att man ide utan ett förnärmande kunde antaga att Herr Biskopen od Högw. Dom-Eaditlet skulle med underdånigt förord wilja tid thronen beledfaga en anföfan om fådan åndring i Förordningen, om man och tilltrott pluraliteten af menige Preslerskapet att derom funna förena fig. J sielfwa werket synas dessa punkter hwarken behöfwa eller förtjena annan granskning, än den som ligger i de träffande ord, Doktor Sundius skall hafwa fällt, sedan han, såsom ledamot Kommittsen måsi sätta sitt namn uns der punkterna: att det förekom honom, fom om en t juf, hwilken btifwit dömd till fyrtio par spö, gick till Kongl Maj:t med en underdånig supplik — att få slippa med tiugu. War det obilligt, att af alla före den 1 Maj 1824 ådömda öfwerbyggnader, utom alla andra afdrag, Tw å procent skulle afgå för hwart år, om od husen woro, hwad de på många stlällen redan äro och inom fort skulle blifwa öfwerollt, wärda mera än öfwerbyggnadsfumman, — få mar det wäl ite biligt, fom Kommittsen wille, att En procent skulle afgå på samma fått, alt medan intet sådant afdrag skulle drabba de efter denna dag uppkommande flere gånger mera tryckande Sfmers byggnaderna. War det i fig sielft orimligt, att under det gamla namnet af årlig bpågnadsskyldighet etablera ett amortissement, fom utom allt förhållande tid summorma, fom skulle minskas och utan alsköns af: seende på byggnaderna, bestämdes efter den otjenligaste of ala måttstockar (boställenas bemmantal) oh i en wara, fom år dprast på de orter, der man bygger för bästa köpet, — få blef det wäl ide rimligare. för det, att Kommitteen föreslog Fyra tunnor säd i stället för åtta o. s. w. War det obegripligt, hwarföre den, fom mottagit en Prestgård med t. ex. 3000 R:dlr B:ko öfwerbyggnad, skulle efter medeltal på 25 år förlora denna fumma, om han oc lemnade fin efters trädare ett boställe, fom kunde qwarstå i 100 år efter honom, — få war det werkligen ide få lätt att inse, hwarföre Kommitteen stälde fina punkter få, att det samma skulle hända på omkring 40 är, få att en eller flere innehafware på denna tid flule funna komma att skänka en efterträdare efs ter def förlopp en god Prestgård för intet, ... . War det hårdt, att på en öfwerbyggnad af 3600 N:dlr efter en beräkning i Bihanget tid

19 februari 1828, sida 2

Thumbnail