Helsingborgs-Posten – 6 oktober 1827, sida 1

A — Utriktes Nyheter. i Buchareft d. 7 Sept, Tre kurirer, hwilka den 31 Aug. lemnat Constantinopel, hafwa medfört den underrättelse, att Porten wägrat antaga de tre Makternes Ultimatum rörande Eonvens tionen af den 6 Juli. Fördfade rustningar skola wara anordnade ; men alt detta oaktadt tror man likwål bår att det ej skall komma till sådan ytterlighet, att fontinentalsfreden derigenom störes. — — Den 11 Sept. Tid följe af underrättelser från Smyrna öfwer Constantinopel, wisste man den 28 Aug. ännu ingenting om den från Alexandria den 31 Juli afseglode flottans ankomst tid Grekista farwattnen. Man börjar derföre tro, att Vice-Konungen blott låtit fin erpedition afsegla til en wiss punkt, för att wisa fin tillgifwenhet för Sultanen, men att han, efter er hålen underrättelse om Tons ventionen af den 6 Juli, sö lorat lusten att sända fin flotta til Morea, — Till Silistria hafwa or: der ankommit att prowiantera Donau,sfästningarne. Triest d. 16 Sept, Enligt bref från Constantinopel war det rykte derftåd:s gängse, att Napoli di Romania skulle of England i de tre Makternes namn tagas i besittning. Turkiska trups par skola marschkera mot nordliga gränsorne. I Constantinopel år sinnesstämningen oroande. London d. 22 S:pt. Grefwe Capodistria har denna morgon afrest till Ostende, hwarifrån ban ofördröjligen skall fortsätta resan til Grekland. Han skall hafwa erhållit en skrifwelse från fin förre Souverän, bwari Hans Maj:t lyckönskar honom til den i hang fädernesland erhådna Prefis dentspkatsen. — På Börsen bar i dag det rykte utspridt fig, att de förbundne Makternes Gesandter den 5 demos om morgonen lemnat Constantinopel. Spansska Gränsen d. 13 Sept. Gerona belägras of flera tusen r beller; man tror allmänt att derwaronde Guwernören blir twungen att slå sig igenom till Palamos. Bayvonne d. 11 Sept, Prowinsen Nawarra befinner fig i ett högst oroligt tillsiånd, och man fruktar att den snart skall följa Cataloniens exempel. Upproret år redan börjat och för några dagar sedan har en träffning förefallit i Tudela. Autoriteterne lyckades wäl att återställa lugnet; men det oaktadt råder mycken gäsning bland folket. J spetsen för de uprroriske stodo Adjutanterne Santos Labron och Juanito, förut anförare för tros-armeen ; de skola få i förbindelse med upprors: stiftarne i Catalonien och hafwa Agenter i Guipuscoa od gamla Castilien. Paris d. 25 Sept. Från Baponne förmäles, att Konungen af Spanien ämnade den 21 dennas företaga en resa tid Catalonien, för att genom fin närwaro söka flila upproret. 2500 man truppar af alla wapen äro beordrade til denna prowins, och Drottningan har blifwit insatt tid Res gentiana under Konungens frånwaro. — Från Toulon berättas under den 17 dennas, att briggen la Champendise, hwilken öfwersört Konsal Deval till Frankrife, skall återwända tid Algier. Herr Devals efterträdare skall redan wara utnämnd och misshelligheterna med Depen bilagde.