Zz)CALTLLDAaLUIHT HUrtUDLTFT tsterulnn Stormägtigste Allernådigste Konung! En undersåtes önskningar äro förhoppningsfullu, då han för fin Konungs fötter neds lägger fina befymmer — få äro äfwen mina, då jag inför Eders Kongl. Maj:t insinuerar min rättwisa sak, af hwars utgång mitt timmeliga wäl beror. Generalskan Högwälborna Fru Friherrinnan H. Coijet, född Hamilton, gör med upps fåt ingen menniska orätt, och ån mindre förorsakar hon någon menniskas lidande, men missledd af illa sinnade, har hon genom dessas transaktioner ruinerat mig, ms Af högbemålta Fru och def aflidne Herr Son, Majoren Carl Coijet, arrenderade jag Bålamölla enligt bilagde Kontrakt Litt. A. hwars 7:de punkt innehåller, att jag skulle få begags na ett Bränneri med 75 fannors panna — od) war det egentligen winsten of Brånnwinstila werkningen, fom föranledde mig att ingå i det dryga arrendet; men jag erhöll hwarken timmer att uppföra Bränneri, ej heller blef Brännwinstillredningen mig tillåten. Genom Stämning till Tinget gjorde jag min talan gällande, hwari jag anhöll om Hög wälborna Fru Generalskans och dess Herr Sons Major Carl Coijets inkallande, samt pästod ärligt afdrag i den bestämda arrendeafgiften. Genom Herr Kyrkoherden Flensburgs, Infpeftos rerne Kamfs od Lundbergs, samt Jngeniör Hellstrands edeliga wittnesmål, ådagalade jag, att eft wäl inrättadt Bränneri med 75 kannors panna, med force drifwit, gifwer en årlig behålls ning af 1200 Rdr Banko Litt, CI D. Större bewisning i sak af denna beskaffenhet fan aldrig åstadfommas och behöfwer det ej heller; hwarföre TingssRåtten också berättigade mig njuta afdrag, jom motswarade 450 Å:olr Banko i den bestämda årliga afgälden, hwilket Laga mangs och Höglofl. Kongl, Götha Hof: Rått, ur det befynnerliga och högst anmärkningswärda skäl upphäfde, att mine motparter icke skola åtagit fig, att mer Fes ligen tillhandabhälta mig defördelar, fom blifwit temnas de till mitt eget godtfinnande att begagna, eller att derföre anfmwara i ersättningswäg. Så hafwa Underrätterna dömt ! — Ett kontrakt år en Lag emellan kontrahenterne, fom ej får ändras, rättas eller återkallas, utan med begges samtycke — hwarförutan en dom bör grundas på Lag och goda skäl, samt ej på en godtycklig ordaförklaring; och än mindre får Domaren göra en person till part emot fig sjelf, hwilket hår på sådant fått ägt rum, att arrendets fördelar mig ej behöfde tillhandahållas, då fördelarne deraf blifwit (1 fontraftet) lemnade till mitt eget godtfinnande att begagna ; men då de bliswit lemnade till mitt eget godta finnande att begagna, hwarföre fick jag då ej begagna dem, efter jag fann det wara för mig godt od gagneligt? efter huru kunde då arrendets fördelar fwårt emot min egen önskan och intention, mitt uttryckliga förbehåll mig betagas? oh uti hwilket Domstolarnes råfonnement ligger den aldratydligaste och den mest påtagliga motsägelse. Af så stora anledningar, grundade på beskrifwen Lag, kontrakters helgd och ojäfwuge wittnens intyg, hade jag också genom ordentligt Revisions sökande förklarat missnöje; men min Acwokat, EommendantszSefreteraren och Kämnere-Pråfes I Lund Olof Bring, försummade min talan och förlorade fataltier! Jag förlitade mig på denne man, hwilken DomaresEmbetet mar ombetrodt, och hoppades att finna hos honom den största redlighet och ackuratess; men hwad jag olycklige blef bedragen!! Genom oordentlighet har han blifwit utfattig — och följden för mig blef, att jag förlorade min talan Litt. F., och att jag med förlust of alk min tillhörighet nödsakades afträda arrendet, och saknar nu det nödwändiga. ö När man förlorar hoppet, är lidandet gränslöst — men jag har ej öfwerwåldigats af förtwiflan — Försynen som wakar öfwer menniskors öden har äfwen wakat öfwer mig — och lofwad ware Herran — en händelse har inträffat, fom gifwer mig ett oswikligt hopp att ernå ressning od winna ersättning. — Framlidne Herr Major Earl Coljet, med hwilken jag fon: traberat och hwilken underskrifwit kontraktet Litt, A., och af mig blef stämd Litt. B., har, fom Litt, G. upplyser, fort före fin d ö d,