Märkwärdia Anekdot, fom bidrager till att upplysa en wigtig händelse i Smwens ffa Historien. (Jnsänd.) Då Jnsändaren för några år sedan besökte den intressante och snillrike SfmwerftesLbditnant G. A. Tornerhjelm, träffade han der en Dansk Ryttmästare, hwars namn Jnsändaren icke kan påminna fig. Han war till wexten reslig och imposant; och då Jnsändaren wid bordet om aftonen anmärfkte, att def fysionomi liknade mycket Earl X:s porträtt, inwände ÖOfmwerftesLditnant Tornerbielm, att åtskillige gjort samma anmärkning. ö Som denne Ryttmästare war en intressant och affabel Man, tog Jnsändaren fig fribes ten att om morgonen besöka honom. Sedan han under diskursen fommit att omtala Marffals fen Davoust, af hwilken han blef personligen känd i Hamburg, berättade han äfwen, att han warit Adjutant bos Hans Kongl. Höghet Kronprinsen Carl Auguft, den tiden han mar Dansk Prins. Han nämnde, att han ofta warit närwarande, då Prins Augufst klädde sig, och att Prinsen alltid hade för fed, att binda fin halsduk ganska hårdt om halsen, och undertiden få hårdt, att blodet steg åt hufwudet och ögonen blefwo spända. Denna omständigbet bewisar, swarade Jnsändaren, att den misstanke är falsk, fom måne ge byst, att nemligen Kronprins Carl August skulle hafwa blifwit föraifwen: det är således ganska sannolikt, att Carl August icke tålt den starka ridningen på Ouidinge bed, att blodet fis nit åt hufwudet och wållat Kronprinsens död. Ty man har haft exempel, att de, som haft sin halsduk härdt bunden, fått slag, äfwen då de icke warit i häftig rörelse. Ryttmästaren war af samma tanka, och sade, att han alltid befarade, att Prinsen skulle få en hastig död.