etkrä omponenten påstår och Mathematice bewisar, att uttrycken: valde dissenure et in divc:s. sere abire sententiam, det will på Swenska säga: tänka ganska 0 Its fa och tänka nåftan olika icke funna tankemässigt törenes, få framt man ej will anse dem för en tillbakafallande klimax, det är en Jakobsstege, på hwilken man, I stället för att uppklitwa i de högre rymderna, nedträder I det Plutoniska gapet, att upphämta den tres böfdade Cerberus; men då skulle Magister Dahlstedt wara en Hercules redivivus, och hwem erom öfwertygas. lii Präsediremet, utan att funna wederlägga den mathematiska bewisningen, påftår, till förswar mot det giorda inkastet, att ofwannämnde uttryck förekomma hor godkända auktorer, och att desse omdjiigen funna hafwa yttrat något, fom är stridande mot sunda förnuftet, och syntes mig således antaga en infallibel fornwerld, mer skadlig för menskliga forskningsandan än ängan från det Japanesiska dödsträdet. Opvonemen infaller: dessa uttryck, så wida jag wet, företomma ej hos Äuktorer af klassiskt wärde. Präses swarar: Du maste bewifa, att de e förekomma. Opponenten fortfar: då kan en Eloquentiä Romanä Docens icke korrigera en Ia tinsk stil, få framt han ej will gifwa fig den odrägliga mödan, att för sin exercitant uppläsa alla Latinska Auftorer, för att bewisa en negativ sats, och lemnade sedan detta ämne, trolis gen påminnande sig det latinska ordspråket: cum iis, qui principia negant, disputandum non Est. Om det tillåtes mig att öfwer Magister Dablstedts förswar i detta bänseende göra en enda anmärkning, tror jag, att, om Heraclitus och Democritus funde uppstå ur fina grifter, stulle, om jug får tala i omwänd ordning, den förre le oc den sednare gråta fig till döds öfwer en förfmars grund, fom i högsta grad förråder oförmågan att funna med fjälsnårmarelse reda fig och med klarhet öfwerskåda andan af fitt ämne. Allling afgjordes å Måg ster Daplster ts fida i den löjligt myndiga ton, att jag tänkte på Rils Klim, då han, refande I uns derjorden s regioner, hade endast sitt Magisterbref att framwisa för att trycka trowärdighetens insegel på berwiflade kunskaper; och erinrade mig fablen om åsnan, fom trodde fig äga solida kunskaper blott derföre att hon burit på fin rygg en borsamling. o . Sedermera bewisar Opponenten med skäl, grundade på lagar, fom få långe mennifforna ej äro i bjernan af flag angripne, skola uthärda profwet inför granskningens domftol ; Oppo nenten bewisar med fådana skäl, att Magister Dahlstedts difinition af den klassiska Pbilologien omöjligen kunde wara riktig, få framt man ei wille antaga, att en del kunde utgöra det hela, genus subordinera under sitt species, och att Vegetii bok om årnemedicinen äfwen borde höra till klassiska Pitologien. i i Sedan Eloqaentiä Nomanä Docenten Maaister Dablftedt ötskilliga gånger i Kathedren tinbakabölt fin roga, kffom denne warit en Sufflör, fom kunnat påminna om redan förglömda tankar och wäcka ännu slumrande idser, hade han ingenting widare att anföra til förswar för fin sak, ån en ödmjuk anhållan, att Opvonenten wille i forthet upprepa sitt argument. Nu, då Präses år i vtterfta förlägenbet, höjer en wördnadswärd man fin myndiga paraply och bjus der tystnad. Så lyfter hafwets Gud fin wäldiga treudd öfwer wattenytan och lugnar upprörs da och öfwerwäldigande wågor! Emedlertid synes mig Magister Dahlstedt wara ett sådant geni, att han skulle kunna röra hela jorden, blott ban hade en fast punkt utom densamma. Tilläfwentyrs har han trott sig göra en stor rewolution i lärdomens werld, då han welat störta Euclides, fördunkla Aristoteles, och, lik den Romerske Soldaten, rubba Archimedis cirflar. Säfert Moll han en dag anförtro sitt namn åt minnets böcker; men detta kan tiden, denne stränge Censor och fruktanswärde Domare, bäst afgöra. Slutligen, för att nämna något til Magister Daylstadts heröm, fan jag ej underlåta att omtala hans artighet mot det täcka kön, som på ett utmärkande sätt bidragit till wår finare bildnina och hwars förnärmande sätter grorhetens stämpel på det manliga slägtet. Han har i fin afhandling förliknat Grekiska språket med kärlekena Gudinna, och det Romerska med bime melens Drottnina. Troligen har han härigenom welat betyga fin wördnad för deha ålfts KYDA warefer, farm skydRa AN TP or morrn and Wanven. itan med maffen af pemettisumnpfion hehgns