Article Image
—ss—Z— — ——— utrikes Nyheter. London d. 5 Juni. Tidningen the Times upprepar fin uppgift, att, i händelse efter Turkiska Ramozan intet tillfredsstäbande skriftligt swar of Ris-Effendi lemnas rörande Grekland, stulle Englands, Rysslands och Frankrikes slottor blanda fig i soken, Greklonds oafhångighet förflas ras od Konsuler af nämnde Matter utnämnas. Underhandlingarne i Paris och London, som åspfta att förwandla Protokollet af April 1926 till en formlig Traktat mellan ofwannämnde tre Makter, äro nåra sitt slut. Det säges äfwen, att Dslerrike och Preussen, den sednare genom den nyligen bits fomne K. Gesandten v. Bålomw, skola biträda dessa underhandlingar. Paris d. 5 Juni. Sedan flera månader, säger Moniteuren, har Deven af Algier gifwit wår Regering största anledning til mifindie. Franska bandelsfarlyg hafwa af dess Korsarer blifwit visiterade och ett af desamma till och med plundadt, äfwensom andra ingrepp i gällande Tratater ännu ytterligare ådagalägga dess illwiljo och ofredliga tänkesätt. Bref från Algier af den 30 April omförmäla äfwen, att Deyen, wid en åt Fransia General:Kontuln och Agenten lemnad audiens, js dosatt ad akitning för denna Agents farokter och den Makt, hwilken han representerade, samt till och med skymfat honom. Då detta folkrättens förnärmande ide fon förblifwa ostroffadt, få skall en ffeppss afdelning ofördröjligen afsegla från Toulon, för att af Ocyen fordra upprättelse. Men wåra rufls ningar i Toulon äro hkwäl, fom man påftår, alltför fora, för att ensamt wara bestämde mot Algier. Wiern d. I Juni. Oesterreich. Beobachiet innehåller en läng berättelse om slaget wid Athen, hwilket fortsattes 3:ne dagar å rad både från fjös och landsidan hufwudsaktigast mot Turfars nes sörskansningar uti flostret S:t Spyridon. Sista dagen den 27 April begärte Turkarne att få fapitulera, hwilket General Church äfwen bewiljade, och således blef tlostret den 28:de öfwerlemnadt. Turkiska förposterne droga fig i föje häraf tilbaka och de af fienden lemnade platsar besattes af Ores ferne. Gensral Church bade såsom borgen för kapitulationens uppfyllande lemnat sdnerne af några Grekiska Capitani och befallt Kavalleriet att tid stranden eskortera Turkarne under deras aftåg; men dessa fö:sigtigbetsmått woro fåfänga. En Grek wille rycka gewäret från en Turk, denne förfmas rade fig oc skottet gick löst, dock utan att såra Greken; men deita war signalen till blodsutgiutelse. Grekerne öfwerföllo Tukarne och Generclens ansträngninger funde blott rädda några få. Den be ryktade Vasso skall hafwa warit anstiftare af denna mordscen. efwerste Gordon skall til följe af denna Grekeanes wisade blodtörstighet genast hafwa tagit afsked och General Ehurch sörklarat, att han ofördröjligen skulle öfwergifwa ÅArmeen, deresi de skyldige ide blefwo befordrade til förtjent straff. Tio af dem äro redan arresterade. Lord Cochrane har den 29 April om bord på sin Goelette lemnal Piräus. Samtliga sjömaklen, ungefät 30 segel stark, stall samlas mid Poros, Denna rdrel: fe synes wara söranledd af ryktet om Egyptiska flottans ullöpande från Alexandria. — Den 1 oh 2 Paj märktes flora röreljer i Grekiska lägcet. Dt är också hög tid att fördrifwa Turkarne från trokten af Akropolis, emedan denna fästning är i högsta nöd. Omkring 4000 man Grefer hafwa uppryckt mot Asomato (noreligt från Piräus) för art anfalla Turkarne i ryggen, under det de Sfris ga corpfirne företaga ett angrepp mot fronten, Turkarne äro doc på ala punkter starft förffans sade och synas wara beredde på ett alfwarsamt försvor. — — Lord Cochrane har den 25 April, eller famma dag fom första angreppet skedde mot klosttet S:t Spyridon, afsändt följande berättelse til Greklands vikarierande Negerings: Kommisfion: :J dag bar en för de Grekiska wapnen ärorik träffning förefabit. Striden öppnades af Sjösolcater, hwilka på åtskilliga punkter af halfön (Munir Mia hade landstigit och bortjagat der warande fiender; Londitrupparne, hwilla icke mile i mod dfmers träffas af Sjöfoldaterne, störtade äfwen på fienden. Under det Hydrioterne och Spetzioterne bemåfs tigade fig de fiendtliga positionerne på halfön, framryckte trupparne på motsatta stranden af Piräus, och Turkarne flyode mid detta Det Helleniska hjeltemodets oförmodade angrepp likt en upplöst hiord derifrån. Denna dag bildar en ny epok i det nya Greklands Militkir:fyftem. Om hwar och en upps för fig få i morgon, fom alla utan undantag hofwa uppfört fig i dag, få skall belägringen of Afro polis blifwa upphäfwen och Greklands frihet tryggad. Min önskan, min Årå år, att Grekerne måtte

16 juni 1827, sida 2

Thumbnail