——— — Några Betraktelser öfwer Åmerika. (Fortsättning från N:o 15.) Rörande sjelfwa Underwisningswerket i Norra Amerika pppade fig på ett Riksmöte i Stofs holm olika meningar emellan Gtewe Sowerin od Tit. Bernt Rssenolad, hwilka begge utmärka fig genom en stor erudition. Då den förre påstod, att i Norra ÄAmerika inga publika läroanstolter ägs de rum, började den sednare ide blott att uppråina åtskuliga Uniwersiteter, utan äfwen av uppgifwa tiden för deras stiftelse. Deraf drog man oden slutsats, art Örefwe Schwerin misstagit sig; men så år ide föryällandet. Ty änskönt i Norra Auerika mänga Uniwersiteter sinnas, ia til och med årlis gen stiftas, få finnas likwäl inga publika läroanstalter, eler sådana, fom på Statens bekostnad ins rättats od underhållas, utan ala de Uniwersiteter och Läroanstalter, fom förefsinnas, hafwa inga publika fonder, men tillkomma och underhållas genom priwata personers sammanskott, hwilka äro fris kostiga nog, helst inga publika anslag af Statsmedlen påcäknas, såsom stridande emot Nord-Wmeris kanska Statsförfattningen. Man har deri utgått från den princip, att hwar Prowns eder Distrikt bör underhåda fina egna Läroanstalter, då eljest t. ex. Skånska AImogen får underbålla Stockholms Barnhus, i öfwerensslämmelse med hwilken princip någon behagat i Scottholns-Poten föreslå, att de Akademiska fonderna i Lund borde dragas under Upsalas Uniwersitet. — Som man erfar, att Underwisningswerket i Norra Amerika tilltager med flora sleg, behöfwes ide Statens mellankomst, (med mindre styrelsen följde samma grundsats som Regeringarna i Tyskland, hwilka hafwa samma polis-uppfigt öfwer Lärowerken, fom öfwer Lullarne och Kaffebusen). Men då man fer hwad Pres sterskapet förmått i Spanien oh Södra Amerika, wore det äfwentyrligt, om Presterskaprt i Norra Amerika erhöll en politisk makt od inflytelse. Det år sant, att de Prester, fom nu finnos i Nords Amerika, skulle ide werka några politiska reformer ; men få snart Presterskapet derstädes erhöll slor maft och stora löner, skulle de kunnigaste odb kraftfullaste i landet, hwilka tilifa Hade mäktiga famil: jesförbådanden, ingå i Peesteståndet oh dpmedelst blifva farliga för de bestående samdallsformerna. Sedan Konung Gustaf den förste tagit de flora inkomsterne från Presterskapet i Swerige, ingit ide mera den mäktiga ÄÅdlen i detta stånd, utan fattiga Bonds od srandtwerfs-föner blefwo derefter Pres fler under fulla 2:ne sekler. Men når man i Swerige föride icke blott för ungdomens underwisning wid Skolor, Gymnasier oh Akademier, utan åfroen för deras underhål, åtminstone få länge Com: muniteterne warade; få undandrog Staten sig denna omsorg aldeles i Norra Amerika; men i Smwes rige skulle oc Presteståndet wara ett stöd för Konungamakten, då Presterskapet i Norra Amerika ens daft har befattning med religiösa åtgärder. . Den MNord-Wnerifanffa Unionen har ite welat betunga de För nade Staterna med några afgifter til Prester skapets afldning och Ruligionens wård samt Underwisningswerkers underhåll, emes dan den ansåg hufwudändamålet wara, att beskydda de Förenta Staternas fjelfständighet emot ut ländska fiender, od har således welat anwända Statsmedlen endast till dt gemensamma förswaret. De allmänna pålagorna äto också icke flora, och anwändas till flottan hufwudsakligen. Landrarmeen år ganska liten, emedan en slående arme uttömmer Statsmedlen, men deremot är en war från