: (Fortsättning från N:o 13.) Men under det Amerika skryter för werlden med dekretet om Negerhandlens afskaffande, fåls jas Europeer derstädes ofta såsom slafwar för skuld, liksom fordom hände i Rom, Det bar fin fuls la wisshet, att Swenske SjöKigten Riber på ett eget skepp förde flera hundrade familjer från Ne derländerna tid Philadelphia. Dessa familjers afsigt war att i den apa werlden få en öde landsträcka att odla. När skeppet framkom och anmälan skedde, fingo de ingen lägenhet, utan befalltes att återwända. Sjö-Kapten Riber hade nedlagt större delen af sin förmögenhet i dessa passagerares transs porterande: han hade underhållit dem under bela resan oh wide hafwa sin betalning. Auktoriteterne befallte honom uppgifwa hwad sunma hwar och en utfäst sig till för öfwerfarten och underhålet; och sedan detta blifwit uppgifwet, läto Auktoritsterne bortföra desse Europeer med fina sköna förs bappningar tid Philadelphias torg, der de på auktion försåldes fom slafwar. På detta sätt fick Kap: ten Riber fin betalning, dot med betydlig förlust, emedan spekulanterne, liksom på wåra utinåtninggs auktioner, wille hafwa godt köp. Fadren blef såld tid en, modcen til en annan, dottren tid den tredje, ynglingen tid en, och def trolofwade brud tid en annan, få att deras wistelseort ofta blef på 109 mis afstånd från hwarandra. Under öfwerfarten hade några gossar och flickor aflidit, hwilka förs åldrarne med stor bedröfwelse sågo utkastas i hafwet; men når den sålde fadren eler modren togo för altid afsked af hwarandra och sin son eller dotter, tackade de Gud, att han bortryckt de oskyldiga från få namnlöst elände. Efter denna resa förlorade Kapten Riber lusten att någonsin fara till sjös, utan nedsatte sig på sin egendom nära Helsingborg. Europa! du, som will sända dina skönaste förhoppningar till Amerika, liksom Yneas sina buszudar från detta fallande Jlium, — få går det till i det fria Amerifa. Sänd dit dina söner, för att odla öde landsträckor! Styrelfen låter skogarna blifwa hemwist för milda djur och säljer dina söner til slafwar. Men få git det ide till straxt efter Amerikanska kriget. Ty den wisa Regeringen tilldelade icke blott Eusopeiska kolonister wissa tunneland, utan äfwen erforderligt understöd. Nu förmenar styrcisen, att sådana kolonister ide behöfwas mer. Sådant kan upplysas af följande faktiska uppgifter: 1:o Har Norra Amerika ännn ej mer än tolf millioner inwånare; det är elfwa gånger slörre ån Frankrike, men bar tre gånger mindre folkmängd. Således behöfwer det flörre population. 2:o0 Har Norra Amerika mera jord, ån fom är känd och uppmätt, långt mindre odlad. Styrelsen har billills marit få försumlig, att den bwarken giort anstalt om odling efler ens om tos pografiska mätningar å obekanta landsträckor. Det är endast wid de stora floderna samt mid At: lantiska hafwet, fom landet år bebodt. Men Förfynen lät för några år sedan odla i Canada och ans gränsande trakter genom en skogseld på några hundcade qwadratmils omkrets. Ånnu i dag lår ide denna stogseld wara släckt, utan det lår brinna ännu i de öde skogarne. Men om Europeer wille bosätla fig der, skulle stprelsen kanske förwägra det. Ännu en omständighet, fom ide rekommenderar den Nord-Umerikfanjfa styrelsen. Dödligbeten år ganska stor genom den få kallade Gula febren, fom rasar äfwen Norr om Pbiladelphia. Men daktadt den tilltager, om ide uppkommer, genoam den orenligbet, som å gator eller kanaler i städerna förpestar luften, så har likwäl Regeringen aldrig widtagit några kraftiga anstalter derom, förmodligen emedan smutsen icke warit någon handelsartikel, så nyttig den ändock kunde wara wid npodling af ett til hälkten öde land. Riligionestoleranfen är få stor, att Religionswäsendet ide är föremål för Statens wård. YPres sterskapet bar ide såsom i det Protestantiska Europa någon publik lön, utan de lönas ungefär liksom Jnfor matorerne i Swerige; eller rättare såson de, hwilka håla priwata pensioner. Presterskapet är odså i föga anseende. Man fer således, att det Proteftantiffa Europa håller en lycklig medelwäg emellan Norra Amerika och Katholska länderna i Europa samt Södra Amerika. — Tilläfwentyrs är det ett fel i RordsMAmerifanffa Statsförfattningen, att Presterskapet år. få ida lönt 5 åtminstone bade mam i ett widsträckt och obebodt land kunnar åt Presterne utse en betydande jorderymd tid boftåd3s platå, då åkerbruket är en ädel fyBlofåttning, och ett efterdöme deri kunnat af Presterskapet lämnat åt de mindre upploge. AE