——— — LÄ — ! ptev m—v—N— VU w UR — utrikes Nyheter. ; London d. 1 Febr. Erligt en tillförlitlig skrifwelse från Lisabon bar Spanien åndts söor rr fig att understödja Znsurgenterna, od man kan således anse den derwarande twisten om slutad. Lisabon d. 17 Jan. General Villaflor berättar från sitt Högqwarter i Almeida uns der den 15 dennas, att Factionisterna samma dag helt och hållit dragit fig tillbaka in på Spanz ska området samt besatt Aldea de Obispo och Villa de Cervok. Paris d. 3 Febr. Engelska trupparne börja redan att besätta Gränsfästningarne i Portugal, sliksom Franska trupparne å sin sida innehafwa fästningarne i Spanien. England skall såsom garanti hafwa begärt utlemnandet af fästningen Ölivenza, hwilken enligt sista Trafs taten blifwit afträdd till Spanien. — J Bavonne går det rykte, att det derstädes i garnison liggande lätta Jnfanteri, Regemente skall uppbryta til Spanien för att trygga fommunirtatios nen emellan San Sebaslian, Pampelona och Vittoria. Ett af de Franska SdweitzersRege: menterne skall deremot såsom Garnison förläggas i Bayonne. SvanffasPortugtfiffa Gränsen den 26 Jan. Portugisiska Jnsurgenterne i Prowinsen Beira hafwa blifwit fullkomligen slagne af Generalerne Villaflor och Claudino samt twungne att öfwergifwa Almeida och Hela Prowinsen. Markisen af Chaves, Brigadieren Kors dan och Guvernören af Almelda hafwa med 800 man tagit flykten och den 12:te wid Aldea de Obispo gått öfwer på Spanska området. Omkring 800 man af Spanska Garnisonen i Ciudads Rodrigo hade dragit ut för att afwäpna dem, men lemnade dem tid att wända tillbaka öfwer Duero för att återtåga till Prowinsen Tras os Montes i Portugal. Underrättad om denna händelse har Engelska Ambassadören i Madrid, H:r Lamb, alfwarsamt beswärat sig deröfwer hos Spanska Regeringen, och til följe deraf skola General Longa, Guvernören i GiudadsRodrigo samt Commendanten för nämde 800 man starka detaschement blifwit stälde för en Krigsrätt.