AUMUJIÄTIICU AME MOT 111U(U(529 2 ADR 222 8Ö5 3... TT— 2 .W Ö men ett enda fruktbart är fon ersätta förlaget och flera års saknadt sillfiske. J sådant affeens de böra sillsalterierna uppmuntras samt i stort upprättas med förlag af redskaper, salt och tunnor, utan att sillfångsten derföre borde wara ett Regale till sörfång för näringeidkare. Endast en liten personal borde hållas till uppsigt, äfwen för det ändamålet, att ide inkrämet och afskrädet utkastas i bafwet, eler å kusten så ligga ech förpesta luften, Inga sysslolösa dags drifware böra lönas, såsom undertiden skett wid Tullwerket, men desse i mer än ett fjerdedels sekel onyttige Swenske Matroser böra wara färdige att på första mint inställa fig under bef ål wid filfalterierna och trankokerierna, enligt samma princip, fom gällt för arbetsfommenderin: gar wid Götha Kanal, i Detta och intet annat år medlet för sillfångstens återupphjelpande. Ty sillen lyder inga order, utan kommer och går när han will; men hwartill tjenar det, att myriader milliz oner tid efter annan besöka wära kuster, når requi sit a för sillfångsten i stort saknat? Sår ledes bör man hafwa alt i beredskap redan i början af sommaren, så att wid sillens ankomst werket genast fan angripas med kraft i stort, men ide såsom sillfångsten idkas på Råå och i Kullen, der filen år få dyr och bekommes i få litet parti, emedan fattige fiskare safna förlag, — cå enkel är saken. Beträffande Professorn och OrdenssLedamoten C. Agardhs of Statsmedlen bewiljade ans slag, är det otwifwelaktigt, att dess resa till Södra Europa skall förskaffa honom sjelf både nds je och heder. Men om han äfwen skulle öka sitt fröna herbarium, till och med upptäcka näs gra förut okända arter inom werxterifet, år litwäl den Riksgagneliga nyttan ide deraf fulltys gad. Men äfwen om man wille lägga denna princip til grund, lår det dock ide funna bet wifs lag, att Professor Agardhs närwaro i Lund, säsom publik Lärare, år ganska wäsentlig, bwar: emot Tit. Friis, som ej har någon publik lektion, och hwilken i Köpenhamn utgifwit sina öfwer hela Europa widtberömda Botaniska skrifter, förtjenar en sådan offentlig uppmuntran od uns derstöd, hwaraf Herr Professor Agardh ide år i behof, helst den förres lön näppeligen lår dfs werstiga 150 R:dlr Banko. Annan är deremot Herr Professor Agardhs lön; ty han har: I:mo full Professorslön, utgörande 300 tunnor, 2:o 400 tunnor i Tionde, 3:o 136 tunnor af Högemöllo, fom utgör def Prestegård, S:a 836 tunnor, hwilket år med detta höga fpannmålss pris en förfwarlig summa, oberäknadt def priwata inkomst af N:o 2 3:8:delar Stångby, hwilken Herr Professor Agardh förwärfwat på det sätt, att Hans Exellens Wachtmeister på första auktionen sålde Egendomen från fin ägare för 4000 R:dlir B:fo och derpå genast sålde den til Herr Professor Agardh mot några bundrade Riksdalers öfwerskott, samt derefter ut: sökte bristen hos kawenten Medicinä-Profeffor Rosenschöld, hwilken brist med räntor öfwersteg 6000 R:dlir B:ko. När nu till den publika lönen och den priwata iniomsten lägges anslaget, hwilket öfwerstiger 2000 R:dlr R:gld, så lär den anmärkningen icke wara obehörig, att ett slikt publikt anslag år af alssmänna omdömet om rättskänslan bellre förundt ät Tit. Friis med fin lila lön, fom knappt förslår till inköp of nådiga Botaniska werk. Slutligen will man påminna Redaktionen af f. d. HelfingborgesPoften om det orättwisa i dess veratloner emot Herrar Professorer Lidbeck och Cederschjöld, ehmwad deffa vexationer blifs wit förskrifna från Lund eler icke, då Redaktionen med nog oblida uttryck omrört deras Sfmwers drifna iöneförmåner. Ty Professor Lidbeck, hwilken til Magiftersgraden examinerat både Pros fessor Agardh och sjelfwa Biskopp Tegner, har jemt 450 tunnor i lön, oc Professor Ceder: sd jöld föga mer, men Professor Agardh och Biskopp Tegnär, fom ännu innebar Professorslön i Lund, hafwa wida större löneförmåner; ty Professor Agardh har, fom sagdt är, 836 tunnor, eller inemot dubbelt emot Professor Lidbeck, men Biskopp Tegner har i Lund haft så stor lön, att man ide knnnat säga om honom, fom man fordom fade om de odödlige Skalderna Dryden och Torquato Tasso: Virtus laudatur et alget. När i f. d. Helsingborge-Posten exempel ans: drogos på löningstagare wid Lunds Åkademi, hwilka woro hugnade med öfwerdrifna töneförs måner, nämde man Lidbeck och Cederschjöld, men ingen anmärkning gjordes emot de wida slörre löneförmåner, fom tillfallit Agardh om Tegner; men desse Herrar nämndes icke, förmodligen emedan i wårt land gäller ide sak, utan person. — Man mergifwer wisserligen, att en Teg: ner framför andra förtjent uppmuntran. Men, oberäknadt Professor Lidbecks förtjenst om Bi: II;Athgoket. Wwiäll man mINefra sm 2 c.. ok Sm F OAC oft han mar Don cåarna