testen witsordar, art ban ej ingått i någon friwilig öfwerenskommelse. 3:o Om den friwilliga Sf: werenstommelsen förbinder andra än dem, fom woro Rotehållare wid sammanträdet. 4:0 Huruwida ide belhet i Stats-Sypflemet påkallar, att Skånska prowinfen småningom försättes i likstälighet med det öfriga Swerige, hwarigenom Skånska Nationalsandan närmar sig, om ej införlifwar sig med den urgamia Swenska. ÖDwad eljest angår den anonymes anmärkning rörande Baron Raab, så har han misstagit sig i alt, undantagande sitt yttrande om bemälte Herr Barons kända uppivsta förstånd och omdömie. Ty när den anonyme frågar: huru wet Baron Raab, hwad Fältmacskalk Toll tänkte om 1809 års Rewolutlion, få fan man wäl å ena sidan påstå, att Baron Raab wet detsamma derom, fom hwar och en annan, nemligen att Exellens Toll reste tillbaka från Högqwarteret til Beckaskog, emedan ban war af annat fyftem, och ej behöfdes för tidfälet; men å andra sidon får man upplpsa den dqnonyme, att ingen har i Helfingborgs Poften tilagt Baron Raab något ptt ande eller omdöme om Er. Toll. Man har endasi sagt, att man må instämma i Baron Åtaabs utrop, hwilket finnes ins fördt i en under N:o 69 införd skrift om Roteringswäsendet. Det år ett misslag af den ononyme, när han tillegnar Baron Raab det på utropet följande yttrandet om Tollska despotismens fmanes fång; och ingen har också tillagt donom det, mer ån den anonyme sjels. Med fin åberopade fluts fonft hade den anonyme bort inse, att den om Exellens Toll giorda anmärkning, hwilken består af sörsats och eftersats, icke war något utrop, en exclamation. Den anonpme behagar yttra : detta utrop lyder få: Odh om Extra Roteringens förwandling til permonent war den Tolliska despotismens Swanesång, få har mången wågat misstänka, att denne Man, som störtades af 1803 års Revolution, wille genom npa bördor wäcka Nationens missnöje deremot.? — War då detta ett utrop? Herr Anonpm, fom ordar om premiss och conclusion, och förebrår den des taljerade berättelsens författare fel i sin slutkonst, borde först lära fig Grammatikan, eller råts tare redigheten att rätt anwända den, innan han griper sig an med läran om slutsatser, som är det högsta och swåraste i logiken; innan man blir logicus och will upplösa premisser och sälta dem i förhållande tid conflusioner, bör man känna och rätt tillempa de grammatikaliska termerna om pros ihesis och apodosis, samt om erclamotion. Med Tift förewetande hade den anonyme förstått, att erdamationen siräckte fig till hela den sista framställningen, som är en katheogorisk sats. Erclamas tionen, hwilken tilhör Baron Raab, slutar med ordet: rättsprinciper, samt det derpå följonde frågetecken. J sträng grammalikalisk betydelse war det ingen erclamation, utan en fråga, men i Ios gisk mening war det en erciamation, emeden, ehuru formen wor frågande, war likwäl tanten ett utbrott of erclamation, helst en fråga innefattar något, hwarpå ett swar bör följa ; men här uttryckte fig affekten ide under form af exclamation, utan under den ef interrogation, Bespnuerligt är det werihgen, att Herr Baron Raad i fitt swar behöft upplpsa den anonyme om meningen of hwad tredje man på annan ort försottat. (Fortsättes.) Dödsfall. Herr Jsaac Uggla, död på Rögla den 8 dennos i dess 76:te år; hwillet endast på detta fått wänner och flägtingar tinkännagifwes. Pefts Direktören oh Poft-Kommiffarien Otto Leonhard Wejlander, död i Helsingborg den 11:te dennas, uti en ålder af 60 år, 6 månader och 20 dagar; sörjd och saknad af Mara oh 10 Barn, —————— —4A — — ; Annonser: Näsikommande Söndag den 21 Januari blifwer den 8:de Abonnerade Societeten. fom höriag —