blef derföre ide wäl anskrifwen på denna 5; utan sörfogade fig nattetid bort med sitt resesälskap, och anlände til Afrikanska kusten; hwarifrån han på sitt luftskepp seglade öfwer en mängd Afrifans ffa orter, bwilka eljest ide äro kände af Geograferne. J det inre of Afrika äro ljufliga och herrliga trakter, jemförllge med dem som de Ådylliske Skalderne besjunga. Somiige trakter utgöra flått land, der winrankan wexer, och alstrar ett win, långt ljufligare, än det win man får i Europa. Här drack wår Hjelte fig ful; och undfägnade äfwen fina gripörnar dermed, få att de på en lufifart slogo ner i en stor insjd, och hade nåra drunknat, om ide Bachus, fom iikt Gudar oh mennifior, bar fina favoriter, hade dragit wår Hjelte och hans sällskap, ur wattnet. Derpå for ban widare fram, och seglade öfwer berg, lika Höga, fom Cordilleras i Amerika, hwilka äro fula of guld och fiffs wer, men inwånarne äro wilda, och förflå fig ide derpå. Som likwål deffa berg ligga få fierran från hafwet, funna de swårligen komma Europeerna tid gagn, med mindre Colonier der och hwar anlades på kusterna, samt små fästningar byggdes mid floderna i djupet af landet, då derifrån fommunikation kunde beredas med den ännu obekanta delen af Africa, ÅÄnteligen kom wår Hielte til det öfra Egypten, der han besåg flera namnkunniga städer från forntiden, hwilka äro alddeles öde, sedan sandpelare begrafwit en del deraf, och giort nejden deromfring ofruktbar. Han blef mycket frap: perad of det Egyptiska Thebe, hwars sköna byggnadskonst öfwerträffar all annan arkilektur i mer den. Som han besett Planetsystemet, roade det honom att bese den Zodiak, som från uråldriga tider der war anbragt under hwalfwet of ett åt Solen helgadt tempel. Deraf wille han, liksom de Fransyske lärde, leda fig til slutsatsen om en längt högre werldens ålder, än efter Mosaiska tideråfs ningen. När wår Hielte widare seglade from, och anlände til de Egyptiske Pyramiderne, låt han fina gripörnar hwila fig på spetsen af den högsie pyramiden; någre Egypiiste jägore togo fig deraf anledning att skjuta på dessa roffoglar; men kulan kunde ej gå genom fjedrarne; hwarefter han lät fina foglar eftersätta jägarne, fom grepos och förtärdes på en fort tid. En slik händelse war i Egypten oerhörd ; få att tusendetals menniskor samlade fig, att fe dessa widunderliga djur. Wår Hjelte berättade för folket, att denna bedrift war ingenting i jemförelse med hwad de ru skulle få fe; bwarpå ban satte fig i fin luftbalong och befallte fina foglar flyga på hwar fin sida om Pyramiden, och med wingarnas flarande flå til densamma af all kraft; ywilket de ock gjorde med sådant eftertryck, att pyramiden föll onkull, och skall ligga kullslagen intill denna dag: derpå drog wår Hjeue sina foglar til fig, och åt dem lefwande upp med bull och här, utan att tugga; swårjande dem såsom swalan swåljer en fluga, eller hwalfisken en fil, eller slorhn en groda eler orm; men hwad fom mar ännu förunderligare, war, att begge soglarne inom 2:ne minuter flögo ut igen den andra wägen; och fins go derföre namn af fenix, efter de liksom stodo upp af fin egen aska. Häröfwer blefwo åstädarne få betagna af förundran, att de stodo gapande och sågo efter Hielten, når han seglade of med fina foglar; och skola efter sägen få der ännu med uppspända munnar, oh utsträckta armar: ty Jupiter fkall hafwa förwandlat dem til stenbilder, emedan hang grundsats år Naturforskarens, il adnurari. När wår Hielte kom til Nilströmmen, såg ban en ärokodil, fom öfwerföll en tiger och krossade 60 nom; men wår Hielte flåppte den ene gripörnen lös, och lät honom strida mot krokodilen, som sökte att bita honom med fina grufliga tänder; och, eburu gripörnen ej kunde spänna kfrotodilens jernhårda hud med sina klor, så slog han honom dock öfwer hufwudet så starkt med fina wingar, att ban swimmade, hwarefter gripörnen srände ut def ögon med fina klor. Når resan widare fortsattes, såg Hielten en lindorm krossa en leopard, den hon fwept fig omkring emot ett träd; jemmerliga 1w0ro wilddiurets nödrop, når Ormen sammandrog fig, och krossade Leopardens rygg och refbenj men, sedan ormen uppflufat Leoparden, och lagt fig att sofwa, utflåppte wår Hje te den andre gripörnen, som spände den ohygglige lindormen i sin buk, och höjde sig 3co fomnar i luften med den jjocka lindormen, bwarefter Han kögg ut fina Flor, och slapp bydran, fom rullande i luften föl emot en Hippa och sprack.