Araberne och Perserne. i (Fortsättning från N:o 1 oh 2.) (Men har Mahomed icke sjelf predikat intolerans, få har dock hissorien lärt of duru litet hans anhängare häri följt hans påminnelse. Han har äfwen sagt: YAnagriper ide, ty Gud älskar ide dem fom angripa? Persiens exempel har nyligen lärt of huru denna förmaning efterkommits.) Detta Lands och Turkiels djupa förfall) säger författaren, är en följd af dekpotrismen; men Koranen innebåller intet, fom kan gifwa anledning til denna Statsförfattning. Wghomed, liksom aa: ans dra Religionsswärmare, fordrade er blind tro på sitt sändande. Genom twenne af sina lärosatser bar ban gjort mycken skada, dpymedelst ätt han tillåtit månggiftet och äktenskapsskilsmessa, och hans lås ra om predestinationen eller det absoluta Nådawalet kan wäl äfwen hafwa uppeldat Mahomedanerne till en enthusiastisk tapperhet; men har tillifa hindrat deras framsteg i civilisationen. (Hafwa emeds lertid Mahomedanerne först en gång beq wämt fig tid att antaga den Europeiska kulturen, hwartill de nu äro på wägen, få fan denna tro göra dem myret farliga för de Cheistna Makterne.) När läran om Mahomeds person, och den öfwertro, fom dermed flår i förbindelse, undantas ges, få år Jslamismen för. öfrigt en pphilosophisk Theism; men det git med Mabomeds Religion som med alla andra, den war renare i sin upprinnelse än den sedan blef; och liksom Christendomen bade fin Luther, som demödade fig ätt bringa Cyristi Gudomliga Lära tillbaka till fin ursprungliga renhet, få bar åfwen en man uppstått, som bemödat sig att skilia Jslamismen från sednare tiders tillsatser. År 1747 uppstod nemligen Abdul Bahed i Arabiens öknar; han gjorde uppfeende genom ett strängt lefnadssätt, höll sig ensamt till Koranen och tadlade den öfwerdrifna wärdighet som man bade tillagt Mahomeds person En mäåäktig Arabisk Scheik Jon Saoud förklarade fig för hans lära, och den utbredde fig gonska hastigt. Wechabiternas makt tilltoa alt mer och mer och de bemäktigade fig tid oh med Mathomedanernes heliga Råder: Mecca och Medina. Paschan af Egypten har mål med tillhjelp of sitt Actilleri underkufwat Wechabiterne och tagit dessa städer tillbaka; men den nya Läran är derför ide: utrotad och kan en gång frambringa fora politiska werklingar (isynnerhet OM det lyckas Ottomanniska Stifet att bibehålla fig och Sultanen att utföra fina: Reformer, då TLeMas biternes Lära tillika skulle utbreda fig bland Ottomannerne; och då skulle äfwen en ny krigsdisciplin och ett nytt swärmeri kunna leda till wågsamma och stora företag) (Fortsättes.) NAGY WWST—W4 — Swar å de tillmälen, fom i ätskilliga Tidningar blifwit gjorda emot f. d. Hels singborgs Posten efter dess indragning. AA ffhyarka det fånaskade Leionet.