rätt patriofiskt sinnade medborgaren, fom ej blott lotsar fig wllja det råtta och ej i en opaffans de ordalek nedrifwer med ena handen hwad den andra för skam skull måst uppbygga, anser ej förolämpande hwarken mot lagstiftaren eller någon särskild corporation att kraftigt wisa det felaktiga I gällande författningar, i afsigt att bidraga tig förbättring. Wil man detta goda åns damål, få måste man också wilja medlen, och då man anförer exempel på lagarnes dfmertrås dande bör man också owäldigt underföfa, om hela felet ligger hos förbrytaren eller om icke ett betydligt motiw äfwen finnes i sjelfwa den öfwerträdda lagen. Denna afsigt kan lifwäl aldrig ernås, om man, likt den skefögde Argus, blott anförer hwad åklagaren säger, men ej nämner ett ord hwarken om hwad den tilltalade till sitt förswar andrager, eller om det blifwande doms slutet, få framt detta nemligen ej aldeles krossar den anklagade. (Fortsätening följer.) ———— —— AA