a F d ) 3r kttttH BT Nttlgtkttitrssen slhuna mig sullromlitgt utan fog för bedrägeri i min assurence wara anskrifwen af en skara motparter, hwilka bildat en liga bakom stadens Fifcal och gemensamt med denne och en tillförordnad Actor blott haft till ögonmärke att komma åt och få dela min Affurenceserfåttning, men de å en annan sida mötas af få många föregående dels af Rådstufwurättens under Tit. Tuligrens tid oh dels af Kongl. Hofrätten gifne bindande Beslut att de icke utan att blottställa sig för likahanda tilltal som träffat Kämnärerne, wägat mig låta njuta rättwisan till godo. Med skrift den 15 Maj gick jag till Höglofl. Kongt. Hofrätten och anhöll att utan afbidande på hufwudsakens hos Kongl. Hofs råtten förestående pröfamg, genast enligt Rådstufwurättens understälte Utrslag blifs wa ställd på fri fot men jag fick icke ens swar derpå förr än jag äfwen den 22 Maj hade anfört hufwudsakliga beswär och Hsglofl. Kongl. Hofrätten behagade tas ga dem till afgsrande. — Den 13 våföljoe Juli föll Kongl. Hofrättens hufmwuds sakliga Utslag fom enligt hwad anföre år den 23die i samma månad blef mig med. delt och dwarigenom jag want 2:ae flora förmåner, den ena min versonliga frihet ifrån ett fängelse, der jag i 17 månader olaaligen hade warit innesluten, och den andra: tillfället, fom jag nu underdånigt begagnar att föra denna underdåniga flac san öfwer min saks hela behandling; men act för öfrigt samma långa Utflag år lika oförenligt med lag fom föregående öfwerklagade åtgårderne, låter lempligast utreda fig i särskilte perioder. Frågan år denna: hafwa sädana sannolika skäl och bindande liknelser Under Ransakningen förekommit att Hsslofl. Kongl. Hofrätten ägt stöd af lag att i aus lednina ar de i Utslaget ingångne raissonnementer under åberopande af 17 Cap. 30 6. Rättegångsbalken förklara det jag ej fan åt saken fällas (åt saken, åtalet om bedrägeri i min Assurence) samt i efterlikning deraf låta min reconventionstalan förfalla? Då Srewillius gick in på att bewisa fin winningslystna angifwelse, ålåg det honom att frambringa voåtiw bewisning, att det gods hwarpå jag i England tagit assurence icke blef inlastadt och affändt, wid påföljd om han brast i angiftuelfen, att för densamma stända mig till samma answar enligt 60 Cap. 1 H. Mike gernings Balken fom jag dordt undergå, om jag brottslig warit. Jbland de twå och sjuttio personer, hwilka i målet aflagt edeliga wittnesmäl, (en sädan dewisning kunde ej ske utan genom wittnen,) finnas ej Mera än förbemälte 4, nemligen YFoc han Westerdahl, Jöns Sjsholm, Cornelius Lindström och Bengt Johansson, hwilka hwar i fin mån biträdt Grewillii falska angifwelse; och fom Höglofl. Kongl. Hofrätten i Utslaget erkändt dessa 4 vå heder aldeles utblottade personers mer än tillfyllest styrkta jäfaktighet, de 2:ne sistnamnde såsom uppendara menedare och alla 4 såsom de der i samråd med Grewillius hwar efter sitt förstånds vund widtagit lömska och swekfulla åtgärder til mitt fällande, få har nu Grewillius aldeles brus flit i sitt bewisningsätagande — ock inför lagen är detta aldeles nog för att bes rättiga mig til egen fullkomlig befrielse och til reconoention å mina motparter, men ty wärr får jag ytterligare hår den erfarenheten, som jag redan Hade nog dyrt fått köpa med förlust af min personliga frihet och saknaden af min Egendoms rättiahet, att Höglofl. Kongl. Hofrätten lika fom Höglofl. Kongl. Justitiä Kanss sers Embetet lät mine motparters wäfnader af lögn och list föra sig begge bakom inset: oh för att freda den dåliga Grewillius bar Höglofl. Hofrätten genom en