—— ———— —.,).:ug — — —.ö — —Lt Anmärkningar i anledning af den olycka, som för någon tid sedan tifdragit fig å . uUtländsk ort, Man dar nyligen läst i tidningarne hwad olyda timat i en kyrka på utrikes ort, i det en oförmodad trängsel uppkommit, då alla hafwa welat skynda Äg ut fortare ån möjligt warit. Ett ofor:nodadt rykte, att en läktace vöd på att störta, dref menigheten åt kyrtodörren, der många olefwo ihjalklämda; men når åter ett rop hördes, att elden brutit löst från kiostret, störtade eg tillbaka mot altaret, då månge kastade sig ut igenom fenstren, och ördto armar, ben eller hals af sig. Olutligen befanns allt wara ett löst och ogrundadt prat. — Om likwäl en enda man med samladt mod hade funnits bland Hela mängden, stulle all olägenhet upphört. Jnsändaren will bewisa det med ett temligen färskt exempel, då elden kom lös i Dralnatiska Theaterhuset i Stockholm, under en Theaterrepresentation. Dutu mänga hundrade menniskor hade icke blifwit ihjelklämde om icke de snillrike männen, Herrar Lagerbielke och DNiorisberg hade wisat samma mod och rådighet i farans slund, fom Fålthers rarne Napoleon, Bernadotte oh Magnus Stenbock? Snjändaren år ofwertygad, att ingen enda skulle blifwit ibiälklämd i ofwannämde kyrka, ja all 1454 inde i ett ögonbuck upphört, om en enda mon hade tagit det parti, fom wederbör wid elt slikt tiljalle. Aanoruunda år förhådandet wid uppror oh slagsmål, der fan en enda man ej winna sitt ändamål, om ej hans myndighet år diktatocisk eler hans styrka kämpalik. Men wid trängseltilällen fan olycn förekommas ofta med en ganska obetydlig sak: ip alla föra frelsaingen, men befälet fattas bland en oregelbunden massa. Jnsändaren fan bewisa detta med bändelser, i hwilka han sjelf tagit någon del, Aldrig Har i Glumsåio s kycta funnits en sådan foltmäagd eter sädan trängsel, fom då en mordbrännerska för ett par år sedan af Here Prosten Hansson emottog den hel. Natiwarden, för att sedan föras ut på afcåttsplatsen å Glumsloss pögar. Ehuru Jnsändaren ej mid det tillfället war betrodd någon befattz Ping, infann han fig kfvil i Perrans tempel, äfwen derföre, att han wille, om möjligt wore, föres komma oordning oc de oläfenheter, som ofta inträffa mid folkskockaingac. Sedan mordbrännerskan mar ledsagad ut om fyrfan stoctade menigbeten ut åt kyrkodörren med en häftighet, som om de fruktade, att caput dolic.d skulle hafwa fallit, innan de kommit fceam till afrättsplatsen. Redan börs des barns och qwinnors skcik, men Jnfandaren, fom ssällt sig inom kyrkodörren, satte med utsträckta demdr ryggen mot den påträngande menigheten, befallte med stark röst folket stadna på fin plals, och alt ej röra fig ur stället förr ån de tilsades derom, Sålunda upphörde trängslen; några uis släpptes i sender, och inom 15 minuter war kprkan tom. öde Med ett annat exempel far Jasändaren bestyrka samma werkan of riktiga åtgärder. År 1814 i September månad gick ett linjeskepp ur staplen i Köpenhamn. Aldrig bar Jnfändaren sett få mpycket folt amladt, änskönt Han skädot manövrerne wid 1805 och 1319 års läger å Bonarps bed. Sedan högtidligheten war förbi, skulle menigheten tillbaka öfwer en lång, men smal, brygga. Jnsändaren war bland oe förste, som kommo dit, men hade ej kunnat tränga sig fram, och såg en orälfnelig mängd af påträngande menniskor bakom fig. Mödrarne bade lyft fina barn i wådret; men Urik, trängset och knuffaingar börjades. Lyckligtwis Hade Regeringen widtagit den förfigtigper ten, att hafwa beordrat foldater mid bryggan att der hålla wakt; emedan icke långt tid förut hade samma brygga wid uppkommande trängsel gått sönder, då karlar och fruntimmer om hvarandra fal: lit i watinet, 9warwid många omkommo; men åtskillige frelile8 af en behjertad simmare, hwilken oursider utmattad drunkaade, men med tor hedersbewisning fom en hielte begrofs. Når Mi nu hunno tid bryggan blef trängseln gruflig, emedan de fom tommo efter, trängde på, men Soldaterne deremot gjorde uppehåd i farten. Wi woro några i fällskap, son med fans manhållna armar gjorde en barriere inst Hen Håtrånsande MÅNADEN mom Ae LL fs TIVA meo san