har försökt allting både ondt och godt; ty jag will sia Herren ded, att Herrens bror och jag wi ä nu di willaste Doktorer, fom fings i detta landet. Det tror jag aldeles, swarade den ans bre; men säg mig nu bur fer Seltzerwattnet ut? — Ded fer brunt ud ded, liasom andra Abes teksdroppar. — Hur smakar det då? — Det smagar beskt. Spår bara inte mej nåd, fom År inte wed; får jag wid fia ded, att ja oh Herrens broer wi ä nu di aldra willaste, fom ings. Det är likwäl icke så underligt att han för egen del har så hög tanka om sig sjelf. Men allmogen på hans ort har lika hög indillning om honom; och ehuru han botar benbrott så att den ene blir krokig och den andre får gå på kryckor i all sin tid, så minskas aldrig förtroendet för honom. Han har oc något hemlighetssullt, eller hwad allmogen kallar särt i sitt wäsen, od når han fäger till fin patient, att der måste stark medlcin till, fom ingen annan förstår, få gör patienten hwad uppoffring fom helst, och skulle aldrig förmås att söfa bot på Lazarets tet. — Märkwärdigt är likwäl, att fomlige bönder hwad benbrott och äfwen andra utwertes åkommor beträffar, funna hafwa mycken skicklighet; ock det år ingen fördom, utan en på pråfs mad erfarenhet grundad sanning, att Måns Pebrifon i Ålstorp, nåra Saxtorp, med få utmärkt flidligbet botar benbrott ed ledwridningar, att man om honom fan säga, fom om Tamerlans och Scanderbegs fåltberrcstolanger: Ädet fan man bäst, hwilket man har lärt sig sjelf. Hmars jemte man bör tillägga, att detta utmärkta snille år ganska ödmjukt, undfallande och anfpråfås löst, få wäl i anseende till betalningen, fom tankan em sitt eget wärde.