bewisat det; och icke wet jag, bwad tal Rosquist kan hafwa fört, eller hwad ohemula helsningar han fon hafwa framburit i Högwakten; hwarförutan han lika få litet bort åtlyda en yrandes tildfncns tyrs olagliga befalning, fom den wakthafwonde UndersDfficeren eller Corporalen hade bort lyda en Bodbetijents order at: arrestera någon, Om alltså något warit feladt i denna åtgärd, är det åtmnins one ide å min sida; och om således någon hade bort stå til answar derför, war det åtminstone ics e — jag. Men huru Rosqyvists oh den wakthafwandes åtgärd bör anses, då ransakningen upplyfer, att samme Reinhard, hwilken etter Thims och Eneroths intyg bade öfwerfallit mig på gatan, strax derefs ter fanns of Doktor Schagersiröm wara inne i mitt rum, deröfwer dömmer ide jag, änskönt deras a.figt ick kunnat wara annan än den, att förekomma ytterligare wåld å min person. OM då def: utom de nio besigtigade sårnaderna, blodwitena och swulnaderna ide kunnat af fig sjelfwa mera på min kropp såsom en spetelska, och Doktor Sckagerströms yttrande, att Reinhard ganska fogligt efters frågade mitt helsotillsiånd, likwäl innebär det medgifmande, att Reinhard mar inne hos mig strax efs ter det wådliga tilfålet; få täcktes nådige Herrar Ledamöter i Konungens Högfla Domstol deraf sjelfwe draga en slutsats, hwartill jag endast wågar gifwa en anledning. Men he llre ån jag rå något fått will å nyo wara föremål för en raksakning mid Kämnerss Råätten i Landskrona, förklarar jag mig wilja afstå från allt anspråf på reconvention mot Neinbord, utan att behöfwa uppgifwa annat skäl än beskaffenheten af Kämnerå:-RNättens Protokoll och Utslag i detta mål, hwaraf nogsamt utrönes, att om Kånners-Rätten följt den gylne Domarereglen att hellre fria ån fälla, har denna regel blott till bälften blifwit efterlefd, i det Kämners Rätten wäl friat den skyldige, fom mor Reinhard; men deremot fällt den ofkyld ge, fom mar jag; hwilket lär wara en egen lagskipning, fom allmänbeten önskar ide måtte räknas til Landskronas stads fårffilta Primwiles gier, att hafwva en af LandahöfdingesEmbetet oberoende exekutif jurisdiktion, hwi:ken torde förtjena att komma under Konungens och Riksens Ständerå närmare granskning, då en flat i flaten lär firis da mot wår antagna od beswurna Regeringsform, helst anledningen til detta priwilegium warit, att Landskrona war den enda fästning i Ståne, der ide tillika war Landshöfdingesrefideng, och werkan bart uppböra med fin orsak i förändrade tider. Berna skulle iag dock önska att målet upptages fil ny ransakning, få wida antingen en an: nan domstol förordnad, eller åtminstone en fullmäktig utses til mitt förswar, hwilkens erfarenhet i rättegångsärender fan motmåga den lift, för bwilken jag i detta mål warit ett offer, samt tilintets göra mine förföljares anslag att förwända rätten; Men för min werk och sweda, samt kostnader wid mitt botande, såsom ock för mitt fångålans de å Landskronas flott under en tid af 2:ne månader, hworigenom jag försummat mina bandelsaffås rer, wågar jag vrfa laga answar och ersättning, dels of Reinhard, dels af Kämners:-Räåttens Ord: förande och Ledamöter, dels ifonnerhet of Stadsfiskal Grewillius, icke blott derföre, att han utan mes derbörandes officiella befalning på eget bewåg häktat mig å allmänna landswägen, utan och för missbruket of fit embete, att under sjelfwa rättegången såsom publik aktor hafwa wisat en uppenbar partiskhet, samt att äfwen sedermera genom mutor hafwa sökt förleda wittnen att återtaga den fans ning de en gång bedyrat enligt åberopade intyg under I. A. oh B. Men för mitt största missöde, att min trolofwade brud af häpnad oc förfkräckelse öfwer det oförmodade wåldsamma fängslandet ådragit fig en tärande sjukdom, fan jag endast föra ersättning i Religienens tröst. P. J. Ahlstedt.