skan, det will säga strar efter eller kort före promotionen 1814, då han emottog lagerkransen oc år nu Profesfor i Grekiskan — pwilka hastiga framsteg! — ungefär som när Tit. Brunius på fjorton dagars tid läser igenom Thucydides för försia gången — och dels, att skriftwexlaren med ed kan styrka, det han icke en utan flera gånger fett Tit. Brunii auditorium nästan aldes les tomt och dessutom hört flera studerande beklaga sig öfwer det hastiga afbrottet mellan H:r Brunii od Y:r Tegnrs föreläsningar; de sednare fulla af snille och smak wid bfwerfåttnina gen af Homerus od) någon gång af Pindarud m. fl.; de förre deremot få torra, smaklösa och hwad wärre är, ofta meningslösa. Hwad hjelper det att åberopa Facultetens rundliga, d. ä. öfwerdrifwet goda betyg? Skriftwexlaren har en gång swarat, aft Faculteten fan miftaga fig — bar det ej nyligen skett? fan man wäl neka dertill? Wår snillrike Tegner får också läsa fin syndabekännelse, få stort snille han ån år — od misstycker säkert ide, om äfwen hans tills gifnafte wän säger om honom; interdum dormitat Homerus. — Slutligen. — hwilken förs wänd åsigt af hwad en Akademi bör wara, då författaren will, att bland andra tunghållna institutioner äfwen det naturalhistoriska museum skulle förswinna, och dock skulle de praktiska wetenskaperna derstädes föreläsas; med hwad nytta skulle wäl dessa föreläsningar hållas, då wetenskapsiokaren ide hade någon tillgång till dessa samlingar ur naturens riken? Hwilket enfaldigt räsonnement? Författaren råder skriftwexlaren att studera trycdfriletåsförordningen — och skriftwexlaren slutar nu fina skriftwexlingar för någon tid med ett wänligt råd til förs fattaren att hädanefter antingen lägga bort boken och taga sig före något mera passande yrke, eller och studera fin sak bättre ån hittills, och att för all del aldrig mer framträda inför at: mänheten, hwarken i Stodholmss Poften eller någon annan tidning, få wida han will undwika att göra fig offentligen skyldig ej blott till en cessio bonorum scelicet Grecorum, utan åfsa wen fill en cessio omnium honorum scelicet Academicorum. —— ———— ä w-n — — Ett jurieiskt factum till styrka för des satsen, att mycken orättwisa blifwer ofta en nodwändig följd af brist på publika RåttegångssProfurarorer, hwilka ingas ; Ur mZmr . AN Antaroc ombll-i (FKarti. fr. Mi:o 29 Y