Utrikes Nyheter. Frankfurt d. 2 Mars. Allgemeine Zeitung berättar i en skrifwelse från Paris: Nu på någon tid har man härstädes lidigen sysselsatt fig med den utländska politiken, isynnerhet rörande Orienten. Då en rörelse till Grekernas förmån från Ryplands sida synes oundwiklig oh då Sus gelska Cabinettet beslöt att afsända Hertigen af Wellington til St. Petersburg för att antingen föres jomma denna rörelse eller åtminstone för att hota Porten; få skall nämnde Cabinett för Franska Minifteren hafwa framställt följande frågor: 1) Hwad al Franska Regeringen göra, om Ryks land inskränker fig att af Porten blott fordra Grekernas oafhängighet, utan någon minft för fig sjelf? 2) Hwad skall den göra, om Ryssland, utan att lemna Grekerne sitt bistånd, tager Moldau och Wallachiet i besittning? Stal den i detta sall tillåta, att äfwen de andra flora Makterna erhåda dylika förmåner såsom ffadeserfåttningar? 3) Hwad skall den slutligen göra, om Rysland drifwer fiendtligheterna ännu widare och låter fin arms marschera till Confanrinopel 2 — På alla dessa frås gor skall Franska Minifteren ännu ide hafwa afgifwit något bestämdt yttrande. Paris d. I Mars. Härwarande Commiitsen af den jilantropiska Föreningen til Grefers nas förmån har utfärdat en ny uppmaning till Allmänheten för att erhålla ytterligare bidrag. Bland annat beter det i denna uppmaning: Grekernas ställning har för några månader sedan wäckt mycs Pet bekymmer; men det kritiska ögonblicket är nu förbi; Egyptiska armeen har nästan genomtågat och eröfrat alla delar af Morea, utan att likwäl funna twinga en enda Grekisk by till lydnad; den har ödelagdt oh förbårjat allt, utan att funna underkufwa något, oh har förwandlat allt i en ddes mark, utan att funna winna fred. Man wågar derföre hoppas, att Religionens od menskligbetens wänner skola med en ökad ifwer på alt fått söka understödja Breferna.