Skriftwexlingar rörande Lunds Akademi. (Fortsättning från N:o s.) Bland de Akademiska disputntionsakterna räknar man äfwen de specimina, fom aflägga af unga, obefordrade prestmän sine praeside eller från nedre cathedren för paftoralseransen: undergående. owar od en, fom med uppmärksamt öga följt dessa slags speciminanter, mi wäl medgifwa, att ofta synas dessa specimina wara högst öfwerflödiga eder ingenting mindr bewisande, ån förmågan att sjelf lörfatta od förswara de utgifna Theserna. Dessa Theser sko ta dock en dag berättiga speciminanten til befordran inom Presteståndet. Men — monne e dessa paftoralsoifrutationsprof i sitt närwarande skick betraktade gerna kunde genom lag afskaf fas, för att ej ar allmänna opinionen längre förlöjligas och fördömas, ansedde understundon såsom blotta utanlexor, de der ide bewisa annan förtjenst än ett lyckligt minne, Gerna med gifwer Jnsändaren å ena sidan, att Presten, fom til följe af sitt embete år, synnerligen inon de folkrikare församlingarne, strängt sysslosatt, utan att ofta äga en siund öfrig till studier. idkande — gerna medgifwer Jnsändaren, att Presten från landet, som inkommer för att af lägga fitt paftoralsdifputationåsfoecimen, ide har kunnat i latinska språkets skrifwande oh ta lande förwärfwa fig samma fårdigbet, fom man bar tillfälle att förwärfwa fig under träge wistande wid Akademien; men Jnsändareen kan ej å andra sidan medgifwa, det dplika specimi na, som blifwa författade och förswarade efter en förskrifft böra längre unses gällande om icke snarare förafskaffas. Den tid, fom speclminanten nu måste anwända på fin utanlex för cathedren, kunde ju i annat fall anwändas på ett nyttigare fått i och för paftoral:era men: undergående? — Men om dessa prof skola längre existera, få frägas, om de ej skulle kunn bringas till mera öfwerensstämmelse med sitt ändamål, derigenom att sörst och främst någor af Consistorii Ecclefiastici Ledamöter sjelf opponerade och sedermera att det icke wore hwar oc en annan wägradt, att fom extrasopponent framträda. Men en sådan skonsamhet har hittill