— — me Undertecknad har mål ide warit i tillfälle att få läsa, men det att få höra fig förelåfas Pehr3-Meffe-Fården, fom ådragit fig få mycken uppmärksamhet. Då Författaren nämner, att de ende, fom ide bygga fig bostälen, åro Göten och Presten; tan Stånska Prest rskopet fägna fig, ott denna sarcasm ide fan tibempas på of, ehuru jag gerna skulle Snflo, ott Socknemännen woro i Ståne såsom uppe i Landet, pligtige att upphygga Prestegården, hwilket förhålande torde wara det riktiga, då Malmö Neced lika l tet wore öfwerträdd genom en flik åtgärd, som den kan anses wara det genom det Skånska Frelsets Notering, Det ena hade kunnat gå an, få wäl fom det andra. Men bärom wid jag ingenting widare nämna, änskönt jag i saken strifwit en hel Bok, fom torde kanske framdeles komma till der Anmännos funflap, når råtta tiden inslundar. DM skulle den uteblifwa få de föria, fom efter oss komma. Men det år ännu en sak, hwari författaren af PehreMeffeFärden är högst orättwis, det år neniligen i frågan om Presterskapets inkomster. Ty han påstår, att ingen Embetsman har dem så flora och indrägtiga, fom Prefterffaper. , . För aft wederlägqa ett slikt påsiåewde, tar jag mig sxiheten göra en anmärkning, De Stäns fra Pa sioraterne bållas sör att wara de bästa i Iiret, och Ow stoftas Pastorat, fom jag innehar, år äfwen utropart för att wara ett af de oldrabästa i Lunds Stift. Men härmed erbjuder iag, och skall äfwen skaffa mine Creditorers tillstånd dertill, att, hwilken wederhåftig man fom ställer Sorgen för kontraktets fullgörande, skall få taga Prestegård oh Tionde, både den i kärfwen ech den i skäppan, samt alla renninge: och andra imomster af hwad namn de wara må, då jag befirider Embetet jemte min Commim ster utan annan lön, än den Honom redan bewiljad år, emot det att Contrahenten i 2:ne te-miner årligen betclar Twå tusende Riksdaler Bunfo, Kan en sådan lån wara så öfsecdrifwit stor, då en Härads Höfding i Krono-Bergå Lån, och äfven på flera ondra orter har minst dubbelt eller emot 4000 R:dle B:ko. 4 Ytterligare: fom jag äger råttigh t til halfwa lönen under. min Goncou s; ir erbiuder jag mina kreditorer att afstå densamma tid deras fria desposition, om de, till förjörjande af min hustru och fer små barn bewilia mig samma summa årligen, fom en wiss Tulkörwaltare erhåller i pension, ener Åttahundrade Riksdaler Banko, emot rätrigbet, att få bot Prestgården, samt få bruka Tolf Tunnelend jord tid födande af ett par hästar oh några kor. siro dessa anspråk åfverdrifna? Jag kungör mitt aybudyoffenliigen, på det wederbörande må weto, att def år mitt aflmar; och hwod jag fan försäkra, är, att jag och min familj skola finna da mera belåtna med en mindre, men bestämd inkomst, än mid slörre intosisler på obestämd fot, då man måste mera wara Länsman och Ladufogde, ån FN att fack, fom ändock håles för en gåfwa. A gul Skulle någon spekulant fästa fin uppmärksamhet Rmå detta arbud, så wågar iag likwäl göra det förbehål, att de gamla restantier för flera år, bwilka jag ej kan utbekömma utan Lagsökniag, icke innå i detta kontrakt, med mindre en serskild öÖswerenskommelse tröffas äfwen om dessa, då un: dertecknad, få wida kreditorerne ej sjelfwe wilja indrifwa dem i laglig wäg, skall sianas benägen til betydlig rabat. Qwistosta den 2 Kan. 1826. D. Munct af Rosenschöld. — —— — — — — — —— —— — — —— — — —— — — ananssor -