Skriftwexlingar rörande Lunds Akademi. Då Herr Professor AM. O. Lindfors år en bland de lärde, fom mid Lunds Akademi meft arbetat, och äfwen wunnit belöning i mån derefter, fan man ej uraktlåta att i anledning ders af göra följande Neflerion. . Ätt Halenberg, såsom en Suhms, Schönnings och Langebeds medtäflare, blifwit uts ländsk ledamot af Samfundet för Nordisk Öldkyndighet, war I fin ordning; att Gejer fom en RNifa-Hiftoriograf och Författare till Swea Rikes Häkder, likaledes blifwit det, war oc naturligt. Jcke heller will man bestrida, att ju Herr Professor Lindfors kan förswara sin plats, helst om det hade warit ett Samfund för Rommersk Oldkyndighet, i fall icke någon Tyst ÄArchäolog skulle wäcka qeconventionstalan. Ty om den liua Brochyren under titel af Ins ledning tid Jstäneska Literaturen och dess Historia under Medelt iden, skulle kunna bereda ett rum i ett utiändskt Samfund, få äro anfpråfen för inwigningen i def Helgedom ide stora, då Herr Professor Lindfors med denna lilla Afhandling endast ådagalagt, att han ej är Hospes in patria, ej obewandrad i sin profession. Men det gifwer en besynnerlig föreställning om ensidigheten hos de lärde mån, fom inrättat samfundet, att Sweriges Riksantiquartus om Professor Lindfors Läromästare i det Antiquariska studium samt Jsländska språket Herr Professor Sjöborg blifwit förbigången. Ty han bar arbetat i den Nordiska fornkunskapen med mera originalitet, ån någonsin Professor Lindfors, som wisserligen år en god kritikus, men als drig Öppnar någon uv utsigt, mindre banar någon ny wäg, utan troget wandrar i i fina föres trädares fotfpår, och wäl någon gång upptager hwad de lemnat efter fig i fiäten, men fer fig ej om hwarfen till höger eller wenster; äfwen om mi för öfrigt wilja medgifwa, att Profesfsor Liudfors år mera försigtig ån def Lärare, hwilken man förebrår, att någon gång hafwa mife tagit sig I fina Antiquariska uppgifter. Men Lagerbring bewisade, att Saxo Grammaticus och Torfäus misstagit fig, Hallenberg, att Lagerbring misstagit fig oh Sjöborg har bewisat detsamma fil o med om sjelfwa Hallenbergs, Suhm bewisade, att Hwitfelt misstog fig, Erasmus Mäller, att Suhm misstog fig, och Jnsärdaren, fom aldrig ämnar förtjena ett namn i Hiftos risk forskning, går att innan fort bewisa, om ej hinder mellankomma, att Rähs i fin på Swens fra öfwersatta Swea giikes Historia, begått det största misstaget. Men Professor Sjöborg war den förste i Swerige, som åter upplifwade det Antiquariska studium, hwilket länge legat i förakt och glömska; äfwen denna förtjenst hade ite bort få otacksamt förgätas, om ån ett nys are slägte kunde stiga upp på den gamlas breda skullror. — Utom den originalitet han har i alla fina åfigter, äger han en historisk blick, fom ingen mer ån Hallenberg, Suhm, Erasmus Mäller oh Gejer ägt bland Rordiska fornforskare, med undantag af Danmarks Hollberg och wår Dalin, hwilka 2:ne han närmast liknar i Historisk genialitet. Han har en förmåga, att