. A 24244 — — en —C (Forts. från No 97 af anmärkningarne rörande Prof. Dabls Arab. Grammatika.) För öfrigt inwäfwer Herr f. d. Amanuensen, att Grammatikor ide äro Bibliotheksbåce ker, emedan de redan sinnas i hwarje Students boksamling, eller och med föga swårighet fun: na åtkommas. För få widt fom afseende på Arabiffa GSpråket menas den fattige, men lifs wäl plundrade Lakemacher, Swanborgs Grammatika, som öfwersatt på 2atin skulle warit ett äfwenså förträffligt specimen för en Profession som Herr Dabls, samt slutligen denne fednas res compilation, fan man icke annat ån biträda Granskarens mening. Men det gifwas, war fom ide borde behöfwa nämnas, i I ala språf, andra Grammatikaliska werk ån plagierade cons pendier; det gifwes nemligen äfwen källorna för dessa, som jemte det de för fin rikdom od oms fattning äro oumbärliga för språtstudierna, merendels tilika äro så dyra, att de ywarken af Studerande eller Larare lätt kunna åtkommas och derföre med al rått intaga en plats i Hwar: je UniverfitetgsBidliothef. — Åtminstone inköpas ofta och ständigt äfwen wid Lunde Bibliothek böcker för wetenskaperna, fom för dessa äro mindre wäsendtliga än t. e. Buttmanns större, Matthiä och Thierschs Grammatifor för studium af Grekiska Språket, Vaters och Gesenii för det Hebreiska, Sagys, Rosenmöllers m. fl. för det Arabiska. Också förmodar mar, art i Tue ropa ide existerar något UniverfitetåsBibliothef, der nyssnämnde Grammatiska arbeten falnat, utom Lunds, och att deras frånwaro der endast är att tillräkna bristande tillgångar. På Uni ver fifet8-Bibliothefet i Köpenhamn, fom onekligen i afseende på fin organisation åtminstone så wida kan täfla med Lunds, att der icke heller prefereras det owigtiga för det wäsendtligare, träffar man dock Arabiska Grammatikor ifrån Sagys, fom kostar 50 R:dlr Banko, ända nes til Swanborgs, fom kostar 32 f. Den enda fom saknas år Herr Dabls, men man har hn welat borttaga en behöflig plats med en bek, hwars innehåll redan finnes i så många andra. Det kan nu emedlertid icke här blifwa föremålet för en nogare utredning, huru eft Universitete-Bibliothek bör wara organiseradt, och deff Direction dela fin wälwilja åt samttige sina barn, att icke något må klaga öfwer styfmoderlig behandling. Man inskränker fig i ar ledning af det föregående blott till det påstående, att äfwen Grammatikor, i synnerhet de större höra fil ett wäl inrättadt Univerfitetes Bibliothek, dels derföre att de sällan finnas i nås gon Studentboksamling, till och med ofta ide lätt funna åtkommas af Lärarne, dels oc ar den i N:o 80 ide oriktigt antydda orsaken, på det nemligen wederbörande, fom skola bedömma Grammatikaliska specimina må sielfwa mura i tiufäne att anställa collationeringen. Når derföre Herr Granffaren will från UniverfitetgsBibliothefet förjaga allt bwad Grammatika hes ter, är man frestad att tro, att han sjelf jagas af någon oro för den derigenom möjliga cors trollen, att han drifwes af samma orsak, fom förmår honom att för fin principals medtäflarframställa den wackra utsigten af en landsförwisning, af samma orsak, fom låter i Kellgrens berömda saga, Liusets Fiender, desse beskärma sig öfwer dess plösliga antändande, af farms orsak, som kommer så mången att skrika sig hes öfwer det oskicket, att i allmänna tidningaantasta och blotta den Akademiska odugligbeten. Ra wisst är det ett oskick, att icke refpekter de Akademiska bewisen, om man äfwen fullständigt lägger i dagen akt dessa blifwit gifna äv eländiga compilatloner; det är ett oskick, att genom ofjentligbetens begagnande wilia betaa Herr Granskaren och hwilken skicklighetsproberare som helst luften att efter godtycko och enskil hugskott, dem man gerna hedrar med namn af öfwertygelse, bedömmea andras förtjenster de är flutligen ett oskick, att hindra det sanningsälskande nitet, att hålla loftal öfwer en fullsiän dig lärdom och grundlighet, documenterad — genom plagiater. ö Men allt detta oskick fan ty wärr icke afhjelpas, om man ej skulle kunna bränna on ide bewisaren, åtminstone bewisen 4). Dertill skulle man ock önska lycka, om ej tiden wär iftån allt Yåfwewälde inom lärdomens område; och weden ci more för grön til de bål man