Skriftwexlingar rörande Lunds Akademi. (Fortsättning från N:o 96. OM en Tänkare med sådan halt år nog djerf att påstå, att, under den tid Lunds Atos demi ännu bibehåller fina Akademiska Privilegier, borde de mwetenfrapliga Professionerna redus ceras, såsom dels allt för kosisamma, dels öfwerflödiga i fin natur. Genom en destinction will ban bewisa detta, od) gör skillnad emellan en Högskola och ett WeterffaptsÄnftitut, Han förmenar, att en Atademi bör blott wara ett Seminarium för bildandet af Embetsmän, och ingalunda ett Fnfitut för de praktiska wetenskaperna, hwilka han anser blott böra hafwa sitt säte i hufwudstaden. Der må ock wara kändt af en hwar, att Akademiernas egentliga ändamål är att genem förberedande kunskaper uppfostra det uppwexande slägtet till Embetsmannalifwet. Men sker då detta bättre, genom Latin, Grekiska, Orientalspråt, Historia och Esthetik, ån genom Matdes matik, Chemi od Natural-Historia? Kallas ite ukademierna Universiteter, emedan de föruta sätta, påkaua och meddela, enligt sin bestämmelse, en Universell bildning? Wetenskapernas samband och flägtskap är så erkänd af alla Literatörer, att den som will splittra dem, nöd: wändigt mäste hafwa ett ensidigt hemligt intreffe, fom han will fördölja under andra åfigter, än dem han i dagen framställer. De praktiska wetenskaperna utgöra den halfwa, och ändock den högre, den Himmelska globen af detta titerära Untversum, fom bör betraktas från en all fis dig synpunkt. OM om man will reducera dessa praktiska wetenskaper från Lunds Åkademi; wålan! deremot har Jnsändaren ingenting att inwända; men då år Lunds Akademi i oh med detsamma reducerad från Univerfitet till Gymnafium, fom torde wara def naturliga beftåmmels se; derigenom behåfde man ej draga Slodareshelgonffylden från Stiftets Comministrar, ei hers ler ställa Stolelönerna på half indragning wid hwarje ledighet; hwarigenom Sfoleunderwiis ningen skulle äfwentyra en försämring i personalen; utan hela bekymret för en Bankerutt skulle förswinna, emedan intet Gymnafium i Niket skulle hafwa få rika fonder, hwilka redan woro be stämde och stadfästade för Lunds Stift, utan att wederbörande skulle behöfwa bry fina hjernor med att uttänka några medel dertill. Ty font år hwad Tegner skrifwit i fitt sköna Tal, att nog finnas medel fil Nationalunderwisningens förbättring oc lempande efter tidens fFraf, allenast de och sättet kunde påhittads. Men rå bör den tränga tidsandan också för stå, att flora åsigter böra cj af småaktigheten misskännas och förtydas. Det bör ej lemnas obemärkt, att Tankarnas författare ej otydligen urpmanar Haf: RanflerssEmbetet art anklaga Redaktionen af de Akademiska Skriftwerlingarne, hwilka han förmenar icke hafwa någon annan omständighet än finnenas liberala stämning, att tacka för det de ej i offentlig wäg anklagas. Hwad man åtminstone fan försäkra författaren, år, att Hok-Kansleren ide fom Han, önskar tillbaka en tid ofördragsammare ån mår, då if ågawarande Libellering, liksom fordom Backmans mot Puffenhorff känd under namn af Eris Scandica, blifwit till Backmans måls förtjenta näpst offentligen på Lunds Torg af Bödlen uppbränd. — Hwad man ytterligare fan försäfra den anonyme författaren, är att wår milda, wisa och för Rikets Underwisninsswerk nitälskande Regering icke mil förtrycka Publiciteten, helst då den angår en Rationalangelågens