och anhsars intressante Pelnngporgs-Josten for wald ech enstotghet, nar srågan ar om literära ämnen. ä Tiibll följe of en få förfärlig hotelse, säkerligen från någon, som sjelf ryckt till fig ett 127 opimum ) och fruktar, att det fan wara i fara, skyndar man att införa den muntra repliken. DÅ Helfingborgs Posten (N:o 80) behagat widröra literära angelägenheter wid Lunds Akademi, anser fig en opartisk granskare af desamma förpligtad att fästa allmänhetens upps märksamhet på det ensidiga och oriktiga i de uppgifter nämde N:o meddelar. Jbland annat tadlas deri förwaltningen af Lunds Akademi Bibliothek, derföre att detta icke äger en enda Ara bisk Grammatika. Hwad detta klander angår, så är det granskarens oförgripliga tanke, aft Grammetikor od wanliga Skolböcker icke höra til den klass af skrifter, fom egentligen ins begripas under namn af Bibliotheksböcker. Fsynnerhet är det förlåtligt, ja nödwändigt, att ett Bibliothok med få små tillgångar, fom det Akademiska i Lund, icke förslösar dessa på upps köpandet af sådane böcker, hwilka antingen redan finnas nästan i hwarje Students Boksamling eller åtminstone utan swårighet, om ock med någon kosknad, kunna af Studerande åtkommas. Att denna åfigt år den riktigaste äfwen i anseende tik inköpandet af Arabiska Grammatikor för ett Univerfitets Bibliothek, tror granskaren fig tunna styrka med ett werkligt factum, hims tadt från Bibliotbefs-lånen wid en wiss Akademi, hwarest han sjelf i längre tid såsom Amas nuens warit anställd. Oaktadt hwarje termin flere Studenter sysselsätta sig med elementerna of Arabiskan, äro de likwäl alla der försedda med Grammatikaliska hjelpredor i denna wäg, att 2:ne mindre Språkläror F), fom finnas på det der befintliga Bibliothek, högst sällan af någon Student begagnad, ja knappt, Ända från första ditkomsten, lemnat fin dammiga plats å den Orientaliska hyllan, förrän en wiss der warande Adjunkt hade dessa wägledare af nöden, då ban wid sitt fena inträde inom det Österländska området skulle lära ig känna bofftåfmere na till de språk, han snart som Professor ämnade föreläsa. Då hwar och en häraf lätt kan finna, att i det språk man will lära, egna, och ide BibliothefssGrammatifor äro oumbärliga till och med för en Student; få år klart, att det år få mydet oförlåtligare, om en Professor skulle föra klagan deröfwer, att ban nödgas för egna medel införskrifwa de Grammatikor i hans fack, fom ide finnas i Bibliotdetet, äfwen om han tills widare af Akademien ej hade att påräkna mer ån omkring 550 R:dlir B:ko årlig lön och gratial. Widare beskylles förfettaren til en i Difputationssformt utgifwen Årabisk Grammatika hafwa till större delen compilerat den ur Wahls Elementarbuch får die Arad. Sprache u. Li. teratur, Midaelis Arabische Grammatik, Lakemacheri Elementa lingue Arabicre, men framas för alt ur Rosenmylleri Institutiones ad fundamenta lingue Arabice. Sant är, att, når man jemför den nyssnämda afhnndlingen med berörde Orientalisters Grammatikalifka werk, man då finner, att def författare begagnat samma conjugationåsparadigma, samma exempel för formerandet af pluralia fracta, samma exempel för de syntaktiske reglorne m. m. fom nygs nämnde språkforskare redan nyttjat. Men om en sådan egenskap hos en språklära skulle fråm pla dess innehåll med det förhatliga namnet blagium3 få finnes föga någon Arabisk Grammas tika, fom man ej med största skäl skulle funna göra en dylik förebråelse; aldenstund ej blott nyssnämde författare, utan äfwen sjelfwa Sllv. de Sacy, ja nänlan alla Arabiska Grammatici efter Erpenius, begagna fom oftast få wäl bang nominals od mwerbalparadigmer fom äfwen kand exempel för syntaktiske reglorne. Granskaren wågar derföre påstå, att felet eller förtjens sten hos den ifrågawarande språkläran ide bör sökas deri, att den är riktigt eller oriktigt afs skrifwen, utan fastmer i en annan mera karakteristik egenskap. Författaren har nemligen mes ) Stulle någon tilläfwentyrs fråga hwad man förstår med spolium opimum, få swaras: swätd, fom NRMomrarne i krig eröfrade och upphängde sedermera i fina tempel såsom segertecken och belgade dem åt Jupiter Feretrius. Om detta ämne bar för någon tid sedan Akad. Adjunkten Å. Kahl utgifwit ex di: sputation; fom år en latinsk öfwersåttning af hwad man förnt härom Swe fig bekant. i ) Ett lita antal Arabiska Grammatikor ger äfwen Bibliotheket i Lund, åtminstone enligt katalogetne, A . FAR