Skriftwexlingar rörande Lunds Akademi. Man lår twifwelsutan medgifwa, att wetenskapers foctkomst inom ett Universitet befors dras förnämligast genom utkommande skrifter, och föga genom föreläsningar, helst dessa af ganska få afhöras. Den universella wetenskapliga bildningen tyckes fordra ett widsträcktare fält, än blott ett Akademiskt auditorium — och monne ej hwar och en Professor bör wara en godkänd författare I fin wetenskap? Skulle ej hans wetenskap på detta fått säkrast upparbes tas och medföra en mera universell nytta, än nu då den meddelas för några få auditores? Den literära allmänheten, af hwilken högst få äro i tillfälle att emottaga muntliga upplys: ningar, wäntar dem med skäl i utkommande skrifter från högsta lärosätet inom Prowinsen. Men det oaktadt huru ofta känner ej allmänheten saknaden häraf? Man erinre sig blott härwid, såsom ett bewis för denna sanning, huru länge man från Lunds Univerfitet förgäfwes förwäntat en fort öfwersikt af wår tids Philosophiska studium. Kant, Fichtes och Schellings Philosophiska systemer hafwa länge warit blott fända till namnet, och man har länge, såsom en wiss författare ganska träffande yttrat, lekt med deras termer, såsom apor med stulna äpplen; hwarföre? emedan man saknat en redig kännedom af dessa systemer. Man hade wäl på aflidne Prof. Fremlings både enskilta och offentliga föreläsningar öfwer Stel: lings Tranfeendental-fyftem uppsnappat en oh annan Philosophisk term eller ett och annat trans scendentalt begrepp, fom man i tid od otid eftersade i lärda samqwäm för att låta höra, att man studerat den nymodiga Philosophien; men aldrig hade man hunnit förwärfwa fig bland den studerande corpsen en redig ocj fullständig öfwersikt deraf. Orsaken härtill år lätt att fins na. Ty buru war det möjligt att på en publik lection penet rera ett studium, som fordrar den djupaste forskning? Huru wäl hade det derföre ej want, om allmänheten från den man, Åt hwilken Philosopdiska profeefionen war anförtrodd wid Prowinsens högsta lärosäte, emottagit I tryck en säker wägledning på den nya Philosophiens willosamma fält. Detta har likwäl ej skett; hwaraf följden blifwit den, att det Philosophiska studium mid Lunds Universitet en lång tid legat under; då det deremot i anscende tid sitt samband med och inflytande på all wetens skaplig bildning borde obestridligen wid hwart och ett Uriversitet ligga öfwer. Utan att wilja kasta skugga på aflidne Professor Fremlings minne, för hwars djupa infigter correfpondenten alls tid hyst den mest oskrymtade högaktning, kan corresp. dock icke underlåta att yttra sin stora förtrytelse deröfwer, att denne man, fom ägde en tillräcklig förmåga att sprida ljus i fin mes tensk p, detta alt oaktadt aldrig meddelat allmänheten i tryck den minsta wägledning i wåra nya Philosophiska systemer. Owedersägligen har han just derföre gagnat wida mindre, ån ban funs nat gagna. Om afl. Prof. Fremling bade efterlemnat några skrifter till wägledning för den i wår tids nyare Philosophiska systemer obewandrade läsaren; få badet. ex. icke händt, bwad som war fallet, då specimina skuke afläggas för den efter Professor Fremling ledigblefna professionen; att nemligen sjelfwa Adjunkten i Philosophia Theorethica ej kunde aflägga sitt sbecimen i brist på nödig handledning. Och deraf har äfwen följden blifwit den, att man hyst och än i dag byser en mindre fördelaktig opinion om fortkomsten af det Philosophiska studium mid Lunts Akademi, hwilket är så mycket mera menligt, som detta studium bör wid ett Universitet alltid och ares frå des företrädeswis idkas. Då man besinnar detta, få är det en Ufa allmän fom billis Ons fran, ett den man, fom nu intagit afl. Professor Fremlings plats, mille uppfylla allmänhetens wäntan härutinnan och meddela en kort öfwersikt af det skick, i hwilket wår tids Philosophi bes finner sig; få att det mörker, fom hittills höljt denna Hemlighet, måtte skingras och man icke längre tala i Philosopkiska ämnen utan att känna dem. Detta förwäntar man med skäl af ma Pas drank MA Att CG n FÄton. bäru ISuat det menskljiaa wetandet fan