LÖ ÅIIV Äi w A FJ KR CV LV VY brdthelgittlietr, ywar aro De, desse mättige folkslag i den fordna werlden? YÅnnu lefwa Judarne i hoppet på sin Messias, och förstå icke sktifterna, som förkunnade att spiran icke skulle warda tagen ifrån Juda, till dess Hjelten kom, och att denne deras Messias skulle härstämma af Davids ätt; men de hafwa förlorat sina stamtaflor; huru skulle de då weta, hwarifrån han härstammade, om en man uppträdde, som kallade sig så? Judarnas förwarade Genealogier förtorades först, sedan Jesus war korsfäst, död oh uppe stånden, sedan hans lära och hans härkomst war känd och beseglad. Ja, Judarnas öde år på en gång en spådom och ett under, ett alltid talande wittnesbörd om Guds anstalt genom Jesua till werldens förbätrring, upplysning och salighet. ö Ja, detta wittnesbörd talar intill dagarnas ända. — Ty änskönt den store Buchanon, hwilken med Pauli nit werkat för Hedningarnas omwändelse, anser tiden nu wara inne för Jndarnas als männa omwändelse; få har detta ett stort hinder både i naturliga och öfwernaturliga orsaker. J de naturliga orsakerna? emedan det strider emot National-lynnet, ty Judarne äro ej, som Hedningarne, okunnige om Cyristendomen, utan def affwurne fiender; de fleste af dem äro i fin inre dfroeriygelfe tnappt Mosäaister utan rent af Naturalister; ja månge — AHeifter. De funna wäl öfwergifwa Sus daismen; men någon annan positif Religion antaga de ide, utan genom förfdljelse, fom wäl tan öfs wergå dem i Mahomedansko, men ej i Christna lander. Om än i de Tio Jfracls flågter, fom bliswit förströdda i Asiens nåfton obekanta länder, men bwarefter man i senare tider träffat spår, tid efter annan låta fig omwända til Christendomen, liksom Judarne i det Apostoliska tideywarfwet; få stall Judaismen likwäl bibehålla fig just i det civiliserade Europa, emedan Judarne, såsom en bandlande Nation, har öfwerwigten i werldens nya cultur, der penningen, men hwarken Monarkers ne eller Presterne eller Magnaterne regera. Och om äfwen ett politiskt intresse skulle förmå alla Jadar i Europa, att öfwergå till Christendomen, bo mill dock söka upp Judar i Afrikas ödemarker, på andra sidan Tomboktu, för att öfwertala dem til att älska Jesum, den de ite blott förakta, fås jom en wanlig menniska, utan äfwen hata såsom orsaken till det Judiska Rikets undergång? Men äfwen en öfwernaturlig orsak, fom är Guds särskilta försyn, werfar hädanefter såsom hittills, för Coristendomens seger; ty om alla Judar anto, o Christendomen; och äfwen om Skrifterna ej få bl ra solfas, att Judarna skola förblifwa tid werldens slut; så skulle likwäl Christendomen förlora ett ögonskenligt handgripligt, Historistt bewis för sin sannfärdighet, om den tid skulle komma, att ingen Jude fanns; ty då skulle ock den tid komma, att fritänkarne skuge påstå, att ingen Jude nånsin funni s utan att alt war en Saga, en Roman; då skulle de ock neka att Jesus warit til; Cbhrijtens domens hela Historiska construktion skulle förswinna; ty twifwel skulle uppstå om tillförlitligheten of de uppgifna Historiska facta; fom man deremot nu ej fan betwifla, utan att sakna en reflefterande förmåga, når man fer Judarnas öde för fina ögon och derifrån uppfliger til deras Historia; derföre tillåter ej Försynens Regecing, att detta starka ögonskenliga bewis för Christendomens sanning upps hör; der skulle kortligen endast återstå ännu ett bewis; men som aldrig öfwertygar en otrogen och omwänd, utan endast flycter de redan omwände i fin öfwertygelse: — andens wittnesbörd om fans ningen af Jesu lära. Ty den fom lyder broad Zesus befallt, och tror hwad han sagt, skall sjelf i sitt biertas inaersta förnimma, om denna lära år af Gud. Se der ännu ett fortfarande under i Chriskendomen; ty att blifwa en np menniska, andeligen på nytt född — år ide detta ett under? Att älska hwad den fyndiga Naturen eljest Hatar, och hata hwad den eljest älskar, år ide det en uns derbar werkan af nåden? Dessa nu uppgifna wittnesdörd om Christendomens sanning äro unders werk, som ännu fortfara i den Chritna kyrkan. Men man må försträckas, då en wiss klass af lärde på rent almar påstår, att Catholicismen år mera conseauent, ån Proteftantisaren, emedan den tilåter att undren alltjemt ske i den Ehriftna kyrkan, då de upphört i den Protestantiska; derföre bar man ock läst, huru Madonnas bilder göra ständigt underwerk i Spanien för att förmå folket att mörda de förtryckte Liberale. O! du blinda mensklighet! O I dåraktige wife! som wäl hafwen rikedom på ideer, men saknen omdöme och skarpsinnigyet att uteda tem! Men detta andans wittnesbörd werkar i ordet; detta ordet kan blifwa kändt of hwem fom det åstundar, men fe! pwad har det werkat på deras tänkesätt, fom kalla fia cbristna? Efterwerl. den skad häpna; och hwad ofwan är sagdt om upplysningens Hjeltar, skall den utrova mn kola SAAUC