ängsmnännen firar lefwereras till the fattigas Föreståndare; få hafwer dock Preftesfländet orsak at fig. theröfwer beswära, at Magistraten i N. thessa fattigpenningar skolat innehålla, och i flere år them icke utbetalt til församlingens fattiga, under förewändning, at uti Kongl Resolut onen på PrefterBas pels allmänna beswär 1741 I. 3, ide kal wara tydeligen decideradr, hwilkom förwaltningen af theås (a fatrigmedel skal tilhdra, anten Presterskapet, eller Magistraten. Och althenstund berörde Resolution år i fig sjelf ganska tydelig, och ännu mera slyrker ofwanberörde 1698 års Förordning, at SKyrfobers darne skola bewaka the fattigas rätt, och at quittence på theras Procent fal upwisas wid Domstolen, poi ten i staderna ingen annan år, ån Rådstufwun, wars ledamdter hååa Jnventermgarne; (drihens ful äre Wi, I anledning häraf, samt uppå Prefte-Ståndets tillika giorde underdåniga begäran, i når der wordne föranlåtne Eder Hårined at anbefalla, ihet J hållen få alfwarsam hand öfwer Kongl. Påbuden och Förordningarna i tdetta mål, att få wal Plagistraten i N. fom the öfrige Magijtras terne i thet Eder i nåder anförtrodde Lån, owägerligen til hwarje sörsamlings fattigsföreflåndare ifrån fis lefoerera 158:delå Procenten wid bouptekningar, fom af tbem förrättas, jemwal oc få förantiafs ten, at N. ftads Magistrat, fom befunnits hafwa tbera innehållit, genast för hwarje hålen flerthuss inventering afgifwer räkning för fartigspenningorna så them tik församlingens föreståndace, utan all imwändmng, aflenmar. Wi befalle 26: