Om orsaken, hwarröre de Nordiska Folkjlagen i der hela taget, mera förlorat sin physiska styrka, än de Söderländska. Jysändt.) (Fortsättning från N:o 47.) Men hafwa då de Söderländska Naticnerna i samma i ån oftogit, fom de Nordiska? Det år en fråga, fom skall gifwa anledning till en anmårfning, bmwars refultater kunde blifwa wigtiga för den Swenska Nationen om de nemligen hunno att iniränga i det allmänna tänkesättet och upps fosiringens grundsatser. Wi swara bestämdt, att de Söderlänoska folkslagen ite aftagit i den grad, fom de Nordiska. För:äfwes frågar man, hwad äro Hellenerne met de gamle Grekerna, eller Staliz enerne emot de gamle Romare, liffom man i Fredrik den stores tid utropade: hwad äro Frarsimåns nen emot de fordne Gallerna? Ty Grekerna wisa i sitt frihetskrig hwad de ännu äro, l. ksom F ansmännen under Revolutienen ide läto underkurwa fig af hela Gurora, tå Ganerne dukade under för en enca Romersk hår. Det år ide någon spsisk swaghet, utan ett despotiskt Regeringssätt, fom wållat att Greker och Jtalienare degenerade från fine tappre Förfäder, änslönt man måtte mcd gifwa, att ala Söderländska solkslag, liksom de Nordiska, förfallit til ett wekligt, ofta Sybarit iskt lefnadssätt. Men det warma klimatet hor en helt annan werkon, ån det Nordista. Hettan i Eds derlanden och Orienten drifwer mennistans wert til utbildn ng, utan ott Naturen behöfwer utweckla fig, genom ardete och start rörelse, fom twertom i Södra Länder utmotta mennistan oc uttdöenma bennes krafter. Ty i det warma klimatet werkar Naturen inifrån, hwad uti Norden werkes ute ifrån gerom egen ansträngning. En Natur fom år underkasiad bwila och sihasit:ande under nuts wedlingåpericden, blir i Norden ide utwecktad til den storlak och fasthet, fom den Hade kunnat blifwa genom röreljen. Ty då blodet uti Sösren cuculerar tillräckligen hafligt och drifwande genom tis malets påwerkning; jå år förhållandet annorlunda i Norden: der aftrengerar och jamnans