Om orfaken, hwarföre de Nordiska Foltslagen i det öcla taget, mera förlora fin physiska styrka, än de Söderländska. (Josändt.) För att ide skämmas öfwer fin weklighet oc swagbet, råsiå nu för tiden månge Smenffa att det är allenast Fabel alt Hvad Sagorna innehåna om wära Förfäcers siyrta och mena, att d år omöjligbeter, broad om de gamle kämparnas bedrifter omtalad, samt att wi Swenskar äro likf starka, fom Förfäderna warit. Ett sådant sp:åk föres äfwen af somlige Lärde, såsom Jnsändare ofta hört. Wäl weta wi, att Sagornas historiska trowärdighet blifwit betwiflad; men då en Sch ter ansett de Jöländska Sagorna, såsom dikter ach Romaner och en Lagerbring skkäckt sitt fr tia missttoende för långt; få har deremot en Eradwmns Mällter med fin aldeles oförliknelig skarpsirnigdet, isynnerhet of ince kännetecken uti fit Sagar Bibliothek upplpst, hwilka Sage äga bistorisk tromärdichst eler ide. OM då SnorreSturlesgson samt Saro Grammticus 8 ide ansetts tilörlitliga, få bar dad bemälte Prors or Måäller I en npliszen utkommen be bewisat, til hwad grad deras uppgifter äro sannfändigas. Men om man skuke wilja anse Nordist Häfdetecknare partiska i sitt loford öfwer Nordiska fämrar, få bör man åtminslone sätta tro ii Cäsars och Taciti uppgifter; ty desse kunde mål mora partiske emot, men ide för Mi merska Rikets fiender. Marii oh Cäsars segrar bewintna mål, att taktisk oh strategist skickligh år den physiska styrkan öfwerlägsen. Men Romerska historien belygar likwäl, att Cimbrernas jättstyrka war alldeles förwånande. OM då Cafar eftet subändad seger öfwer Gallerna, drog öfwRhenströmmen, att bekriga Germanerna, och denne oförlifnelige hjelte slagit läger midt emot d. Sermaniska, så war, wid anblicken af Germanernos Jättcstorher och fira uppsyn, hela Romersk hären intagen af en få panisk förskräckelse, att den id: blott wägrade att strida, utan ala Romersk Pateicier inneslöto fig i fina tält, somlige greto och siorde sitt testamente, andre föllo för sitt eg swärd, liksom de hade kunnat mer än dö för Germanernas hillebårdar. Hede Julius Cäsa haft slafwar under fitt befäl, och tillika warit en grym despot utan förslagenhet, få hade han straffsukordimationsbrottet med att aflifvwa har hundrade man af de upproriffe, han hade kanske a