uppmeaning fem denna — men skulle ide någon wåcka frågan? Många hade säkert med mera ef: tertryck och mera känsla än Jnsändaren framstält densamma. Men må icke wälmeningen här fvlla hwad som brister i framställningen? Det är också derför som Jnsändaren önskar, att en aftad Man inom Prestståndet, känd för fin werksamhet och sitt inflytande, mille åtaga fig denna ange lägenher oh sätta fig i spelsen för sitt stånd, då det gär att rå Prosten Setartaus graf nedlägga gården af fin högaktning och sitt deltagande. Sättet, hwarpå insamlingen fule ske, öfwerlemnar Jns. å den mannens eget godtfinnande, öfwertygad derom, att han wäljer det tjenligaste. Widare — ber Jnj. Proslen Sckartaus efterlemnade familj ide anse denna hemställan för annet ån uttrydet of den ina nerligaste fafrad, den renaste högaktning oh det ömmoste deltagande. Denna hemställan år lång: ifrån ett tiggarebref — den är fast mera en fri uppmaning til Preftcfåndet att betala fin skuld å Prosten Sckartaus minne oh derigenom sätta hans ekterlemnade familj i stånd ett betala den aflid: nes Creditorer. Slutligen fan Jnsändaren med anledning af ollt detta ide underlåta att anmärka, bur wäl det warit, om wid wåra Riksdagar i ställe för många andra projekter en årlig ofgift blif wit föreslagen och bewilj d att utgå från dwörenda Ecclesiastik Embetå: oh tiensteman med lön inon Swea Rike till formerande af en almån Preft:cesfa, ur hwilken förtjensifulla Presimän eler deras i fattigdom efterlemnade familjer kunnat påräkna biträde i nöden. Mon bör ide förestäna fig att er sådan casus fom den ifrågawarande ofta inträffar — och derföre blef fonder snart nog tilräcklig. Jnom det Wördiga Prefisflåndet äro Gudi lof! ide konkurserna få betydiiga, fom inom andra flånd, De gå wanligtiwis ide öfwer 10, a 20,000 R:dir, då deremot inom andra stånd man säållan bör omtalas mindre konkurs än på 100, a 200,0OO Ri:dly och derutöfwer. Om Inf. mins rätt, bestiga fig ide fordringarne i Prosten Schartaus sterbhus till mer än omkring 12, a4 13,C0 R:dlr B:ko; få att då tilgängarna, fom ätminstone uprgå mot hälften af sordringarne, blifwa till skuldens betalande onwända; skulle kanske, öfwer hufwud tagit, 3 a 4 R:dir på hwarje Kyrkoherde inom Swenska fyr: fon lemna en tillräcklig tilgång — ia kanske rida derutöfwer, isrnnerhet om äfwen, utan afseend: på stånd, hwarje wän af en fann Christendom mile bidraga tiu detta goda ändamål. Sat sapteni. A—