Rog förstår och förutser jag, att dessa mina anmärkningar, få sanra de än äre, i stållet för att efterföljas, wäcka animofitet och förakt. Jag wore obefant med den menniskokännedom, man får af psykologien, om jag trodde, att någon blond dem, af Ewilfa werfställigbeten beror skall göra minsta ofscende på min fran ställning. Men jag wånder mig til Eder, J Fåder oh Mödrar! och beder Eder taga detta wigtiga ämne i närmare örwerwägande och ide med blindt förtroende öfswerleuma Edra barn åt ett skyddsmedel, som redan förlorat fin skyd ande kraft. Men o iag mile medgifwa Herr Doktor Lithell, att min sats rörande vaccinämnets minskade skyddsförmåga ännu är outredd, få må ban dot medgifma mic, att styddsmedlet år fås kert, når kokopporna äro veritabla, primitifwa, men ej confecutifwa, öfwer flyttade, möjligen falska. Och om det änskönt kunde wara tänkböart, bwad wi dock hitintills ei baft anledning tin att befara, nemligen att en naturlia koppsmitta kunde bliswa til den grad siqrk och angrirande genom särstlto orsaker (t. er. menniskoslägtets förswagande, weklig, fördömelig urrfossran, tmåna och stillafittande, fem alstrar för smitta benägna wätskor, under den tid menniskekreppen skall utwecklas til fasthet, bärdiqhet, motståndskraft och minsknina af systemets reccvävitet,) få att derigenom äfwen den äkta regelbundna kokopvympningen ei blefwe funllkomligt skyddande, em säser jag, äfwen detta wore tänkbart, och en gång framdeles blefwe werkligt, hwilket wi dock hittihs ej haft anledning befara; få warom likwäl öfwortygade, att i alt FI blifwer kornsmittan tinsrig och fälan dödande, når fö: koppympningen werkställes i fin primituwa form! Lårem oc häraf, att genom en kraftig urniv stran, som dock ide trotsar naturen eller barnens fopbet, oh fom lempar fig efter klimatens olikhet. en uppfosiran, mera beroende af mannens omdömesfvraft, ån af awinnans blödigdet, förskaffa dej uppwärande slägtet styrka att få mydet möflligt år i en dödlikd lekamen, emotstå smittornas vttre påwerk ning. Jag medgifwer Herr Doktor L it del l vtterligare, att iag wisserligen ingalunda äger tillräcklic erfarenhet i berörde fal, för att bestämdt afgöra en sak, fom troligen ännu fordrar någgranna oc owäldiga observationer uti ett och annat tiugotal af år, innan den fon nå en etwifwelaktig wisshet Men jag önskor, att dessa observationer måtte blifwa o wäldi ga.. Om iag såsom flera i Tysk land hade welat skrämma allmänheten dermed, att genom voccinationen kunde inpmpas fäsjukdomar bade man haft skäl till missnöie med mig. Men ekuru sådant ide fan hafwa någon arund, tif styrker jag dock att taga kokoppor of urga och kriska fer: sådant fordrar den merskliga försigtigheten J öfrigt fan jag ide med godt samwete emottaga Herr Doftor Lit herls komrlimert, att ja skulle äga några widsträckta kunskaper; twärtom beklagar jag, att iaq i min unadomi ej lärde annat än philologi och metaphysiska griller, samt art jag derigenom blef drogen från både nyttigare od nöjsumare studier, fom hade tilläfwentyrs anstått mig wida bättre, (Fertsättes.) — 2— — m — — 2