Roodus d. 15 Jan. Efter flerfaldiga träffningar, fom utanföre Samos förefallit, kryfsar numera en mängd Grekiska fartyg i Canalen framomi den Egyyt iska Escadren; hwarigenom fonumus mkationen med Caramanien förhlndras och wi befrukta brist på lifsmedel. — För några dagar sedan börde man en stark kanonad i öster af wår ö, och man har sedermera erfarit, att Grekerna med en spefa af 80 segel bade under fem dagars förlopp fäcktat, för att hindra den Oitomanniska Escadren att segla mot Candien. Smyrna d 1 Febr. Ibrodim-Pafba Har d. 10 i förra månaden låtit i Boudroun upps bänga tio fremmande officerare, hwilka ban bestyllade för delaktighet i de ledsamheter, fom bittills hade cräffat honom, J allmänhet år Jbrahim en stor fiende of alla Fransmän. — Till Napoli di Romania hafwa 3000 Egyptiska fångar ankommit. — Det berättas, att Greliska Regeringen will sorflytta sitt Refidens från Napoli di Romania till Athen, för att wara Negropont få mycket når: mare, fom den ämnar bemäktiga fig, — Presidenten Conduriotti är sjuk och bar begifwit fig tilbac ka til Hydra, Alerandrien d. 6 Febr. J detta ögonblick kommo en fregatt samt flera briggar och trongs portskepp in i den gamla hamnen, hwilka äro alla i det sämsta tillstånd och fulla of siuka. De bafda blifmit genom en orkan afsöndrade från Forabin-Pafhas flotta. Den sistnämnde skall befins na sig wid Marmorissa och har ite kunnat lägga til wid Ryodus för att der afsätta truppar. Det år sannolikt, att han ej kommer att erhålla några nya förstärkningar från Egypten, emedan Mubhas medzUly, hans fader, måste affärda 4000 man Jnfanteri och 2000 man Cawalleri til Libanon och Eprien, för att dämpa ett uppror, fom derstäd. s utbrutit, London d. 4 Mars. Enligt priwata bref, ankomne med skeppet Lion, hwilket medbragt de npaste segerrika underrättelserna från Peru (fe nedanföre), äro de Spanska skeppen äfwen uti Gas pitulationen inbegripne. — Regeringen skall i deffa dagar låta affärda en utwandring af 20co Its ländare, såsom Kolonister till Canada, — Kommittåen til underslöd för de öfwerfwämmade nejderne i norra Tysklend bar oewiljat följande gåfwor: för Hannover 3000, för Altona 500, för Oldendurg 500 och för Distrittet Ritzedättel 150 St. — — ÄÅndtligen hafwa ala twifwel i afseende på Pers öde förswunnit. Med skeppet Lion från Jamaika hafwa off ciella underrättelser från Ears tagena af d. 18 Jan, öf ver Spanska Armeens fullkomliga nederlag ankommit. Slaget flod d. 9 D:c. på slätten utanför Guamanguilla. Genereal Sucre förde öfwerbefälet öfwer Columbiska trups forne, under det att Bolivar redan befann fig i Lima, oh resultatet blef Spanska Armeens Capitus lation od tilfångatagandet af Generalerne La Sina, Canterac, Valdez och Caratalla, äfwensom ors der till General Rodu, att öfwerlemna Callao åt Columbierne. En utförligare besktifning om denna seger inhämtar man af följande: Lima d. 18 Dec. Stor Seger. Afgörande triumf. Sefrielfe:Urincen under General Sucres befäl bar d. 3 dennes få slätten wid Guamanguilla helt och hället slaget Spanska Arnenn. General La Serno, fom förde befälet öfwer densammå, blef få rad och är jemte Generalerne Canterac, Valcez, Caratalla och andra Chefer, Öfficerare och truppar tagna till fånga. Fiendens samtliga bagage, wapen o. s. w. äro i wåra händer. Hang Exc. Bes friarens A jutant, Ofwerite:Ldjtnanten Medina, hwilken war uppdraget att öfwerbringa berättelsen em denna seger, hade ty wårr den olyckan att af Rebellerne i Guardo dlifwa mördad Öfwerallt från grannskapet af slagfältet ingå officiella tidningar Om wåra segrande wapen, med det tillägg, att General Cantexac, hwilken efter La Sernas sårande öfwertaget högsta befälet, med General Sucre afslutat en Capitulation, uti hwilken u tryckligt förbehåll blifwit gjordt Om öfwerlemnandet af fåftnins gen Callao til Befrielfe:Nrmeen, Så slutades d. 9 Dec., bmad wid Junin blifwit påbörjadt. J börs Jan af året hotade Spaniorerne med en här, of bwilfen nu ingenting år öfrigt, att ålereröfra kmerika. Slätten wid Guamanguilla war wittne til den feger, hwilken slutade det Columbiska fasta landets strid för def sjelfständighet. Der ofgjordes den fråga, hwaröfwer Europa twistar, hwilten omedelbarligen angår Åmer ka, år wigtig för hela menskligheten ot hwars inflytande tufende tidfoms mande slägter skola känna, den frågan, om werlden skulle beherrskas af despoter, hwilka kalla sig en fri laglig matt, eller om den tid war kommen, då follflagen skola njuta frihet oh rått. Befrielfes Armåen bar upplöst denna fråga och upprest den sista saknade minneswården åt dess åra. På den