Lr ET vmnlt TS ES IVA IVEVA VESPA tU EVE, UM Vt yafwa slegliat uudara till äälerans drien. — Resande från Constantinopel hafwa fört pesten med sig til Smprna; hwaraf några pers soner dödt. Så snart Pasc an förnam detta, fogade han gevast tienliga anstalter till det ondas häms monde, — Ett utfall, fom Garnisonen void Patras gjort med 1500 man kawalleri, (sonnolikt i före bund med Kolotothronis fon) bar i trakten deromkring wållat stor skada. Turkarna framträngde ända titl grannskapet af Gastauni, plundrade byarna och missbandlade männer, qwinnor och barn, fom de slapade med fig. — Gckerna tro fig weta genom fina Agenter i Egypten, att Paschan derflås des tommer att iakttaga den strängaste ncucralitet wid ett nytt förefallande fälttåg. — Mar fes ille d. 17 Jan, Tid Malta hafwa för längre tid fedan fera trigsförnödenheter samt en Trans bort of kanoner från Englund ankommit, hwilket allt warit privat egendom, Utan binder från Res geringens sida har detta blifwit afstickadt öfwer Zante tif Morea för att komma Grekerna lillhanda. Di detta blir i Constantinopel bekant, skall der sakert fodrorsaka nya anmärkningar å Portens sida mor England, då ett sådant förhålaande ommer att anses fom en förbrytelje mot neutraliteten. Porten wil göra Engelska Regeringen anfmarig för det underslöd, fom priwata personer lemna Greterna — od i detta fall skall nylgen en efterirpctlig Not blifwit tillstäld Engelske Eharge DAfs sairen i Constantmopel; — hwaken not likwal ide gjort något serdeles intryck. Dan förfåfrar ads mäånligen, att Turkarna på Morea flå i bemligt förslånd med hwarandra — och att, i fall Ibrahims Paschas landstigning stulle buifwa werfstätd, fan han påräkna fleras biträde. Paris d. i Febr. Tidningen Etoil meddelar underrättelser, ywilka innehålla ganska hugs neliga tidningar från Syd-Amerifa — hwarföre det år högst förunderligt, att England, fow måte wara äfwen få wäl fom Spanien underrättadt om dessa förhållanden, just nu beqwämt sig till orfåns nande af dess sielfständighet. Detta beslut skall utan iwifwel för ögonblicket gifwa luft Åt rewolutios nen i det Spanska Amerika och förorsaka nya upproriska utbrott. Resultatet häraf fån i längden ide blifwa twifwel underkastadt, ifall den Spanska National andan wil i de of Spanjorer bebodda landskap lösgöra fig från ert förhatligt of. fonden d. 1 Febe. I går har man erhållit Spanska Cabinettets swar rå Englands ers kännande of Spd-Wnerifag sjelfständighet. Uf def innehåll synes det fom Spanien sökle undwis fa hwarje motsägelse eller Yttrande af sitt missnöje; men det har likwål yttrat fin förtrytelfe öfwer det sleg England tagit tid Jnsurgenternas fördel, hwilket just inträffat i samma ögonblick då lydan å moderlandels sida börjat aftaga. Med detsa:nma yttrades, att man mar öfwertygad, det England handlat endast efter ganska ofulfomliga berättelser öfwer sörhållandet i defia Länder. Man bar åfs wen blifwit underrättad om ten förestående ankomslen af en Spansk Gesandt, med ett specielt upps drag. (Som bekant år, har Spanska hofwet i detta för Spanien få wigtiga dgonblick ingen Ges sandt i England. Den i detta afseende utnämnde har bittills måst uppebåda fig i Paris), Spans ffa fonderna hafwa wid aromsten of derna Deresch stigit en procent, ehuru man wet att Spanska Regeringen är nu mera ån någonsin obenägen til erfånnande of Corteslånen. — The Courier ins nehåller, i afseende på de sörebråelser, hwilka de Franska Oppositionsbladen göra Franska Mini strarne öfwer Frankrikes förhållande til Syd-MAmerita, några förebråelser, fom i närwarande ågon: blid ide torde wara utan betpdelse. Det ar besynnerligt, att dessa stri tstälare anwända Cnglandt företog till ett angrepp mot Franska Minifteren, liksom flute den hafwa kunnat hindra, hwad wi företagit eller hell och hållet der uti förekommit of, Men fom det syncs wil Frankrike ide långe drdja att följa wårt exempel; likwal fan intet förhaslande derwid lomma att åga rum. De Fören: ta Starerne gingo of redan nåra twå år i förwag; inkwäl tänkte ingen förnuftig warelse derpå att göra wår Ministor någon förebråelse för denna omsländighet. Men när tplika försigtighetsmått af wår Regcring ansets nödiga, få År det lätt ctit begripa, hwarföre Frankrike, till följe af sitt enstille läge oh fina förra förbindelser, u åsle anse för wigtigt att gå ännu wida sörsigtigare till wäga Oppositionen i Frankrike synes hafwa beslutit att onwända alla medel, för att iägga hinder i wäger för Neimisteren, oc öfwer wäger derföre ide få noga fina anfall. Ett sådant syslem är enligt met Fransysta farakteren, hwilken uti alfwarfaanna och wigtiga angelägenheter, blott intresserar fig så upcket för saken, fom den derwid har aft göra med personerne. Gå förklarar partierne act hwas i detta ögonblick föregår genom Franska Krigsministern, just rå samma sätt fom man en lång tid