Paris d. 15 Jan, UndersLöjtnanten Boper, wid 13:de SLinic:Regementet; bar i grannffas pet af byn Pamperpezat, under ett anfall af wanfinnighet, rå samma sätt fom de Jndianska amwins norna, lefwande förbrännt sig. — — D. 18:de. Hwad intryck som Englands fända beslut rörande Spanska Kolonierna wäckt, det ger fig tydligen tillkänna of följande, fom tidningen CEtoile innebåls ser. Man förebrår Fransyska Minifteren, att den ej underhandlar med Republiken Hapti. — Kans hända anser man det äfwen fom ett fel, att man ej understödt den Turtiska dikpotismen wid Gres sernas underkufwande? Den har försummat tillfället, att rikta den Curopeiska ciwilisationen med twenne nya priwilegier, Mahomedanernas att förgöra flera tusende Christna och de swartas att ute da de hwita. Man förebrär den äfwen, art hafwa låtit England företomma fig med erkännandet af en sf de Spanska Koloniernas i Amerika sjelsstärdighet. Det kommer of dyrt att stånda, att wi förhastat of mid erkännandet of en Stats sjielsständighet, hwilken år wida mäktigare och starkare än Columben. Wi skulle således i det ögondlick, då mi ålergåfwo Spanien sin frihet, bafwa beröfwat detsamma fina Kolonier — wi skulle således i Euopa hafwa warit deras bistånd, men i Amerika def motstånd! En ös och handelsstats intresse år någor helt olika mot en Continens tals och Miltår-Stat8 Den enas politik år intreffet, den an dras år äran oc) man fan då säga peldre må Kolonierna gå under, ån nationen8 åra. Då först, säger England, fattades beslutet att ers fänna dessa nya staters sjelfständigbet, sedan öfwertygelsen om deras slåndaktighet uppsiått. Härpå kunde swaras, att fådant ej kunde få noga inses. Kramhandlande önska fred; men den utländska, sielfwa sjoyandeln näres of frigsoroligheter och wågsamma företag. Den räcker rewolutionen fina wapen och fpefules rar på krig, pest oh hunger. Rikdom, fåger man, år notionernasg matt. Sade Spanien, Ryssland m. fl. warit rika stater, få hede de utan morftänd låtit sig underkufwas af Bonaparte, och Spanien, som en handelsmakt, böjt fig under Cortes. Ju rikare en stat år, ju fler fattiga har den, hwilka afundas de rika. — England har öfwermakten til sjös — denna tat år starkare Ån alla andra tilfammands tagna — denna ö kan trotsa alla Europas Armser och allt efter behag erkänna den enas eller ans dras sjelfständigbet. England behöfwer blott att frukta för fig sielf. Stater liksom menniskor, bwils fa få på en hög puntt, håla fig uppe en tid, oc sedan sjunka de. England bar uppnått bögden of jordist matt — oc en fat, fom bar ingen ting mer att winna, fan blott falla. Detto öde måns tar England, för def berflipfinad frun, Frankrike år ej den enda mekt, proitfen det sörekommit med er kännandet af Spanska Koloniernas fjelfsiändighet, hela Europa bar det dermed sörekommit, utan att sådant kunnat hindras. Då England handlat efter sådana grundsctser, tydes det cck hafwa satt sig i en fiendtlig position mot hela Europa, Så bår man beswara de loftak fom hållas öfwer ECngelska politiken och H:r Cannings. Köpenhamn d. 18 Jan. Med glädje anmärker man, säger er Dansk tidning, olt äswen Danska Handelshus halwa börjat taga del i den wigtiga bandeln rå EpdsUmerita. Så skall k. er. Danska fartyget Mande afgå från Hamburg til Mexrico och härwarande Handelthuset Dun be feldt et Comp. afsända ett skepp från Antwerpen til Buenod:Uypred, — Bland de 10,509 skepp, hwilka förlidet år rasserat Sundet, befurno fig 167 ÅAnerikanska, 33 Bren iska, 756 Danska, 3549 Engelska, 51 Franska, 2 Hamdurgska, 358 Hannoverska, 115 Läbeckska, 556 Mecklenburg ska, 400 Ar 712 Nortsta, 30 Oldenburgska, 2080 Preussiska, 6 Pottugifiska, 371 Ryska och 1304 I D