Lef icke längre midt i Chyristenheten, liksom en Jude, af procenteri. Betal i är din skuld åt menskligheten med laglig ränta, utan skrymteri. Du fom i handel och i mandel swiket din arma nästa på allt fått och wis; Betal din skuld, om du wil tysta skriket, med bättre waror och med bättre pris, Du, som i fred så wäl som krig ej gjorde ditt fosterland det gagn du skyldig war; Din stora skuld du iu betala borde med mer b:awur, än den du wisat har. J alle, utan undantag, fom ären Ert fosterlands, Er Konungs tjenstemän! —— Er gärd betalen för det namn J bären, med tro och kärlek — de förtjena den. Du gråhårsgubbe! som will änru niuta of lifwets wäsfust, liksom glädjens son; Med dig will iag nu årets räkning sluta; blif wis — betal naturen få ditt lån, Nu slutas mår liqwid. Det nya året en snöhwit dolter af det gamla går bewingad fram och kysser ännu spåret of det förswunna, fällande en tår; OM ber till himlen, att hwad helst fom händer, må bära stämpel utaf dygd och rått; då det tid andros efterdöme länder och wittnar om förbättradt lefnadssätt. — — — —