rsräkningen. Den tiden inne är — den swåra tiden, då årets Contobok summeras opp? all anståndstid är redan ju förliden? nu komma räkningar för årets lopp. Wi må ju derför börja eftersinna, bur årets Conto får för en och bwar: ej för sent wi till mår häpnad finna, skuiden större än wår tilgång war. Men icke är min mening här att nämna blott årets räkning i en fråmarsbod: det är en werloslig sak: den må wi lemna och hoppas än, att wår kredit är god. Nej — jag här menar skulder ännu wärre, som ej med pennan kunna sirpkas ut: inom oss bor en kreditor, en herre, som fordrar af oss full liqwid till slut. Jag frågar Er — mig sielf ei undantagen, bur slor år skalden, fom wi samlat der 2 förr än wi weta, kommer ju den dagen, då redowisning han af oss begär. Du, som blef satt att andras rätt bewaka, med namn, med heder och med wärdighet: med distinction på rock och under haka, fast blott af nåd och utan rättighet; Cho du än dig wara tror jag wågar dod spörja dig, om du betala kan (Ämnadt att införas d. 1 innew. Jan.) din samwets-skuld, fom wisst tid döds dig plägar, om denne björnen griper rätt dig an. )u! hvad ban ryter dessa mörka nätter, så fort han wäckes ur sin dwala opp: fe! bur ban öfwerallt dig eftersätler, en hejderidare i fullt galopp: Du, fom de armas fördel skulle skydda, men blott din egen bittills skyddat har! gå och betal din skuld i nödens hpdda! jag undrar fen, om du har mycke qwar. Du, som från långliga förswunna tider, giort skuld på skuld med ditt effronteri! betal den skymf, fom nu hwart offer kder, och då, om ide förr, du pank skall bli, Du, fom en äkta trohet will sörsaka för ögonblickets nöje, som förswann; Betal din skuld åt en bedröfwad Maka, om icke du med henne qwitta kan. Du fom med statens medet sökt dig rikta och kalaferat under årets lopp; Betal hwad du hor längesen bort plikta; wål, om du sen har quar en delbregd kropp. Du fom uppoffrat blott af egennptta, all renhet, Heder och anständisbet, om ide dit från memifkor wil flptla, få Contantera dem med hjelpfam)het.